”Tecknet på en intelligent människa är inte att hon kan bevisa vad som helst utan att hon kan känna igen sanningen som sanning och lögnen som lögn”

Risikkokommitténs tobakspolitiska program har tvingat mig att ställa frågan om hur lagar stiftas i Finland. Är det alltid så här. Kan vi inte lita på beredningar. Frågar jag Emmanuel Swedenborg säger han tveklöst att i politiken saknas pålitlighet, tillförlitlighet och trovärdighet. I politiken handlar allt om illusionernas dimbilder.

Vem är Emmanuel Swedenborg?

Emmanuel Swedenborg hade fått gåvan att emellanåt se tvärs igenom materien. Han kunde se bortom det som syns, eller rättare sagt: livet innanför detta.

Swedenborg dog i London 1772. Han står staty vid London Township Michigan och londonborna har både Swedenborgs Gardens och Swedenborg Hall.

Johan Henrik Kellgren kallade honom en dåre; August Strindberg, Roy Emerson, Charles Baudelaire, Balzac, Carl Jung och Helen Keller var starkt influerade av honom.

Swedenborg säger att människan dras åt olika håll. Hugga för oss… Tränga undan andra…. Armbåga oss fram… eller hjälpa andra … var till nytta.

Det ena är rätt. Det andra orätt. Vilket som är vilket upplyser oss samvetet med stor eftertrycklighet. Men det står oss fritt att lyda samvetet eller strunta i det.

Swedenborg berättade hur han en gång i den värld där inget dubbelliv tolereras, utfrågade endel personer om vad samvete är. Så här sade de politiker han träffade:

 ”Samvete, sade politikerna, är ängslan för att man skall mista ära, rikedom och anseende. Sådan ängslan blir man av med om man festar om ordentligt och får höra snuskiga historier. Men sade vi, har ni aldrig känt känslan för något annat? Nej, varför skulle vi det? Världen är en enda teater.Var och en spelar sin roll.Och vår roll är att vinna röster genom att utnyttja andras svagheter.För det ändamålet använder vi skämt, smicker, lurendrejeri av diverse slag, låtsad vänskap, låtsad uppriktighet och olika politiska trick och lockbeten.Allt detta inger oss inte någon ängslan. Tvärtom vi blir pigga och nytra och hjärtinnerligt glada”.

För Swedenborg är förhållandet mellan politik och personlig moral en självklarhet.

I frågan som gäller den representativa demokratin intar han en radikal ståndpunkt. Valda ombud måste vara bundna av väljarnas ställningstaganden. Det kan inte vara så, att att man väljer ett ombud som sedan tror sig ha rätt att styra och ställa i folkets namn. Sådant kallas enligt Swedenborg inte demokrati; det är förmyndarskap som leder till ett samhälle, där människorna ”förlora sitt mod eller sina fria förnuftiga tankar” … ett samhälle där mäniskorna lockas till inställsamhet och rävaktighet… ”att annat tala och göra än tänka”.

Jag känner många politiker som fortfarande lyssnar till sitt samvete. Dessa är de pålitliga. Risikkokommitténs arbete har uppdagat  en sjaskig sida av politiken: trovärdigheten raseras, blådunster slås i ögonen och människovärdet kränks.

Risikko-kommittén stöder sig i sitt tobakspolitiska program väsentligt på en artikel i Suomen lääkärilehti 48/ 2008, Sid 9 i Risikkorapporten ) i vilken ledarna för de nordiska folkhälsoinstituten uttalar sig mot snuset. Pekka Puska, generaldirektör för Folkhälsoinstitutet är en av dem. Risikko litar på honom, säger hon; han  är en av experterna. De skriver: Snus ökar risken för reversibla och icke-reversibla förändringar i munslemhinnan. Snus förorsakar cancer i bukspottskörteln, matstrupe och magsäck, dödlig hjärtinfarkt, dödlig stroke och förhöjt blodtryck. Snus är inte ett effektivt medel som rökavvänjare och snuset är en inkörsport till rökning. De hänvisar till EU-rapporten SCENIHR, Scientific Committee on Emerging and Newly Identified Health Risks. De hänvisar inte till den uppmärksammade och tunga rapporten ”Harm reduction in nicotine addiction” Royal College of Physiscians (RCP, 20000 läkare).  SCENHIR och SCP rapporterna är emellertid relativt samstämmiga och kompletterar varandra ända till det att man drar konsekvenserna ur studierna. Här skiljer de sig drastiskt.

Så här skriver SCENIHR rapportören sekunderad av RCP-rapportören:

Om cancer i bukspottskörteln.

Det finns tillräckligt bevis för att användningen av snus orsakar cancer hos människan, sid 93, p.3.6.2.3. RCP sid 150, 152

För snusarnas del var risken 8…9 personer /100000 människoår. Rapportörerna skriver att undersökningen gällde en period före 1980. Sedan dess har de cancerogena substanserna i det svenska snyset minskat och cancerformen hos de svenska männen halverats, trots att användningen av snus kraftigt ökat samtidigt som rökningen minskat. Tillsammans med Island har Sverige nu den lägsta siffran i Europa. Med Dr E.P. Pälvimäki använder statistiken så här: ”En person som inte använder snus insjuknade med 99,9961% sannolikhet inte ett år i bukspottskörtelcancer. En person som snusar insjuknade med 99,9915% sannolikhet inte i bukspottskörtelcancer. (Nuuska ja terveys:tutkimustieto ja uutisoinnin ongelmat)

Om magcancer och strupcancer

Ingenting sägs i konklusionen. Men i en svensk undersökning Ye et al 1999 har det inte framkommit bevis för att svenskt snus ökar risken för magcancer, inte heller för strupcancer.

Om hjärt och kärlssjukdomar.

Snus orsakar inte hjärtinfarkt. sid 95 p 3.6.3.3. Tre stora svenska fall-studier har visat att risken för hjärtinfarkt för snusare inte är högre än bland icke-tobaksanvändare (Huhtasaari et al 1992, Huhtasaari et al 1999, Hergens et al 2005). RCP bekräftar detta, sid 152. ”Hypotesen att rökfri tobak ökar risken för hjärtinfarkt stöds inte av forskningsresultaten.

Om stroke

Rapporten säger ingenting om stroke, men två stora svenska studier har visat att risken bland snusare inte är högre än bland icke-snusare (Bolinder et al 1994, Asplund et al 2005)

Om förhöjt blodtryck

Snuset kan ha temporär effekt på blodtryck och pulsfrekvens. Sid 95, p 3.6.3.3. Detta motsägs av resultat från MONICA-studien som överraskande redovisade att de som använder snus har ett lägre blodtryck (läkartidningen 2008 nr 48 sid 3530-5).

Om munhålecancer

I fem svenska och skandinaviska studier har man inte kunnat påvisa att det förekommer en ökad risk för muncancer sid 93 p. 3.6.2.3. Lustigt nog visade det sig i undersökningarna att risken för muncancer var lägre hos snusare än hos dem som inte överhuvudtaget använder tobaksprodukter. Samma sak konstateras i RCP sid 130 och 146.

Om lungcancer

”Det föreligger inga bevis för att snus förorsakar lungcancer” sid 93 p.3.6.2.3. RCP sid 151

Om rökavvänjning

Uppgifterna är samstämmiga när de visar att manliga snusare med större sannolikhet upphör att röka än sådana som använder andra medel. sid 110, p3.7.2.3. RCP sid 159

Om att snuset skulle vara en inkörsport till rökning

Svenska data motsäger uppfattningen att snus skulle vara en inkörsport till att börja röka. Sid 108, p3.7.1.1. RCP sid 159.

Om minskning av skaderisker

”I Sverige där det skett en väsentlig förskjutning från rökande till snus, kan tillgängligheten till snus ha varit gynnsam för folkhälsan” sid 117 p 3.8.2. RCP uppskattar med hjälp av en panel på nio experter, att snuset är relativt sett mer än 90% mindre riskfyllt än cigarretterna”, sid 156.

Sådan är de nordiska generaldirektörernas trovärdighet.

Risikkokommittén föreslår följande som grund för ändring av tobakslagen

10 b§ ”Det är förbjudet att importera, sälja eller överlåta produkter som innehåller nikotin. Förbudet gäller inte tobaksprodukter, mediciner, ej heller växtskyddsämnen, som innehåller nikotin”.

Tobaksprodukter delas allmänt  in i 1) röktobak och 2) rökfri tobak:

Röktobak är cigarretter av olika slag, piptobak och cigarrer. Rökfri tobak är tobaksprodukter som tuggas, sugs eller sniffas.

Till gruppen ”tuggtobak” hör produkter från Mellanöstern och Asien: gutkha, khaini, mawa, mischri, pan masala, qiwam, zarda, shammah, loose-leav, moist plug, plug and twistroll (uppgifterna från Royal College of Physicians, RCP)

Till gruppen ”vått snus” hör explicit det svenska snuset

Röktobak är tillåten i EU, liksom alla former av tuggtobak, torrt snus för mun och näsa samt alla ovannämnda produkter från Mellanöstern, Asien och Afrika. Det svenska våta snuset som är blandat med vatten är förbjudet därför att det är förbjudet. Om vi frågar Luther: ”Hur kan vatten göra så stora ting?”, så svarar Luther knappast på samma sätt som i frågan om dopet. Men faktum kvarstår Det svenska snuset är förbjudet.

I bedömningen av vad som är lagligt och olagligt går utgår man på ett undantag när från huruvida tobaken sugs eller tuggas. Det som sugs är förbjudet, det som tuggas tillåtet. Undantaget gäller  den danska rökfria tobaksprodukten Oliver Twist,  som påminner om det våta snuset men finns i en förpackning som antyder tuggtobak. Listigt.

Risikkokommittén vill nu i Finland helt förbjuda det svenska snuset trots att skaderiskerna för just det svenska snuset enligt den tungt vägande rapporten ”Harm reduction in nicotin addiction” ( RCP 2007, sid 130 inkl hänvisningar) är mer än 90 % lägre än för röktobaken. Faktum är att RCP föreslår att det svenska snuset skall användas för att minska rökningen. Risikkokommittén hör ingenting, ser ingenting och ger följande lagförslag angående rökfri tobak.

10 a§ ”Det är förbjudet att importera, sälja eller på annat sätt överlåta tobakssubstitut, tobaksimitationer och tobak som skall användas i munnen” (suussa käytettävä tupakka).

Tobak som skall användas i munnen. ”Suussa käytettävä tupakka”. Vad är det?, skulle Luther ha frågat.

EU direktivet för tobaksprodukter (2001/37/EC) definierar tobak för oralt bruk på följande sätt:

”alla produkter för oral användning, förutom de produkter som är avsedda att rökas eller tuggas, gjorda helt eller delvis på tobak, i pulver eller partikelform eller i en kombination av dessa” .

Kan det sägas tydligare? Jepp!

EU-kommissionens expertgrupp (SCENIHR) skriver att  ”tobak för oralt bruk” är liktydigt med ”svenskt snus” och ”oral tobak”.  Således är enligt EU-direktiven tobak som tuggas – tobak från Mellanöstern, Asien och Afrika (gutkha, khaini, mawa, mischri, pan masala, qiwam, zarda, shammah, loose-leav, moist plug, plug and twistroll och det snusliknande Oliver Twist i sin underfundiga tuggtobaksförpackning.etc) inte detsamma som tobak som används i munnen. Tobak för oralt bruk suger man på. Oral tobak  finns i portionspåsar och kallas svenskt snus. Just detta snus i portionspåsar är förbjudet.

Så klarnar allt. Jorden var en gång irrfärd och virrvarr, men ljus blev till. Visst finns rättfärdighet och rättvisa, pålitlighet, trovärdighet… och vishet! Vi vilar tryggt i bastrygghetens famn.

”Så” byggs i Europa och i Finland land med lag. ”An nescis mi fili quantilla prudentia mundus regatus est?”, sade Axel Oxenstjerna till sin son när denne skulle ut i Europa och delta i fredsförhandlingarna i Westfalen: Vet du då inte min son med hur litet förstånd världen styres?

Men jag tycker synd om tulltjänstemännen… och om polisen

Samstämmigheten mellan de två stora tobakspolitiska rapporterna i Europa är iögonfallande. SCENHIR-rapporten och rapporten från The Royal College of Physicians (RCP). Grundmaterialet är i huvudsak detsamma men rapporterna skiljer sig från varandra på en väsentlig punkt. I SCENHIR- rapporten berörs endast snuset. Cigarretterna hörde liksom inte till uppdraget. Man säger att avändningen av snus är beroendeframkallande och medför risker för hälsan och att bevisen för att snus kan användas vid rökavslutning är otillräckliga. Risikkoanerna säger omtumlade av ordsvall och helt försänkta i mörker: O, så fint, o så samstämmigt, så entydigt. Mogens Thomsen ordförande i kommittén, skriver att åsikterna i SCENHIR rapporten inte nödvändigkvis reflekterar Europeiska kommissionens åsikt. Inte heller är det så att åsikterna i SCHENHIR rapporten nödvändigvis delas av alla medlemmear i kommittén. Just så skriver han

The Royal College of Physicians, som sedan 45 år tillbaka i tiden befunnit sig vid den yttersta fronten i de tobakspolitiska frågorna, analyserar under ledning av John Britton all tobak och intar därefter en tydlig, enad, kraftfull position. Det är  inte är nikotinet som dödar, utan röken. Tobaksmarknaden måste därför balanseras och eftersom det svenska snuset är det minst riskfyllda av alla  tobaksprodukter, bör detta tillhandahållas rökare som rökavvänjningsmedel.

I den första gruppen finns puritanerna och moralisterna som helt vill utrota nikotinet men som likt Faust ingår pakt med Fan själv, med cigarett-tillverkarna . I den andra gruppen finns läkarna som i praktiken följer HL Menckens råd  från 20-talet: ”Medicinens syfte är inte att göra människorna dygdiga, utan att skydda och rädda dem från följderna av deras laster. Den sanne läkaren predikar inte ånger; han erbjuder absolution.”

Risikko-kommittén stöder sig i sitt tobakspolitiska program väsentligt på en artikel i Suomen lääkärilehti 48/ 2008, författad av generaldirektörerna för de nordiska folhälsoinstituten. Vad säger generaldirektörerna? Jo, de nordiska generaldirektörerna sopar allt vetenskapligt material under mattan och börjar i kraft av dammigt material , undersökningar utan övertygande stöd i den vetenskapliga dokumentationen, och framför allt utifrån sina maktpositioner fritt  och grundlöst påstå.  SCENHIR-rapporten har de inte läst, inte heller RCP-rapporten. Vad gör då Risikko? Jo Risikko sammankallar en hop beschäftiga människor från ”hemtrakterna”, för att utifrån generaldirektörena fria påståenden formulera förbud mot lakritspipor,  andra tobaksliknande sötsaker och bilder på något som kanske kunde vara nånting som eventuellt liknar något som eggar lusten efter tobak, kanske en fabrikspipa, vad vet jag, och naturligtvis det svenska snuset. Risikkos hjälpredor skyndar sig dit liksom för att släcka en storbrand, dessa fjäskiga, med sina pytsor, slevar och lavemangsprutor. Och i deras följe privatdocenterna som nu upphöjt sig själva till experter, främst av dem Arja Karhuvaara. De hänvisar till SCENHIR- rapporten som de inte har läst eftersom den var på ett främmande språk, eller kanske bara för att den var 157 sidor lång, men inte till RTP-rapporten som de inte heller läst, därför att ingen hade sagt åt dem att den fanns, och så var  ju också den på ett främmande språk och 242 sidor lång, men det kunde de ju inte veta. Mest hänvisar de nog till generaldirektörernas artikel i Lääkärilehti. Den läste de snabbt för den var ju översatt till finska och så var den knappt två sidor lång.  Den dög bra som förbudsunderlag. Så de förbjuder lakritspipor etc etc  och det svenska snuset i sachets. De förbjuder men i själva verket förnekar de.  Generaldirektörerna,  Risikko kommitténs ordförande Ilkka Oksala, hela kommittén och Risikko själv, alla förnekar samvete (som är mer än ängslan för att mista ära och anseende), gott och ont, rätt och orätt, frihet och förtryck, förställning och uppriktighet. Tillsamman utgör de den verkliga faran för folkhälsan, ein grosses Risiko!

Alltnog, I RCP-rapporten vederläggs generaldirektörernas alla påståenden och mer än så: det grundläggande argumentet i RCP- rapporten är att det är perverst att tillåta cigarretter medan man förbjuder snus som är mer än 90% mindre riskfyllt än röktobaken. Situationen  är orättvis och strider mot individens rättskänsla, rätt till sin hälsa och intresse  för densamma; den är förljugen och äventyrar folkhälsan. Att inte sakligt och allsidigt informera konsumenten är propaganda och propagandans väsensnamn är lögn. Den strider, säger RCP, mot FN.s deklaration om de mänskliga rättigheterna, Den strider även mot Finlands grundlag  där det stadgas att ”Till demokratin hör att den enskilde har rätt att ta del i och påverka samhällets och livsmiljöns utveckling”. Detta kan han göra endast om han har full insyn  i det materal som skall läggas till grund för förändringarna i samhället.  Materialet skall vara uppriktig och genomlyst; trovärdigt och tillgängligt på bägge officiella språken i Finland.

Öppet brev till bastrygghetsminister Risikko!

Minister,

i Suomen Kuvalehti nr 5 2009 svarar du på en fråga som gäller snusets hälsorisker. Du skriver att du litar på experterna, dvs ledarna för de nordiska folkhälsoinstituten. Lita inte på dem! De är inga experter, de tillhör pulpetsittarväldet. En gång fattade de en ståndpunkt, sedan fattar de ingenting.

Jag har läst den tobakspolitiska slutrapporten som du beställt. Den är pinsamt naiv, osammanhängande, motstridig och vilseledande. Den saknar därutöver strategier för hur det tobakspolitiska programmet skall genomföras. Yttermera förvisso strider den mot tillgänglig vetenskaplig evidens och påminner sålunda närmast om konsten att avläsa ett solur med ficklampa.

Rapporten grundar sig på 1) den artikel i Suomen Lääkärilehti 48/2008 som du refererar till, och 2) Europeiska kommissionens SCENIHR – rapport från febr 2008. Dessa två strider sorglustigt nog mot varandra. Den vetenskapliga kommitténs rapport avfärdar punkt för punkt det som pulpetsittarna påstår i läkartidningen. Undantaget gäller cancer i bukspottskörteln. Jag återkommer till detta.

En sak är alla överens om.

Rökningen håller på att bli ett av de allt överskuggande hälsoproblemen i världen.

Cigarretterna utgör 96% av den globala försäljningen av tobakstillverkade produkter. Förtidig död i de utvecklade länderna drabbade år 2005 5,4 miljoner människor. I Finland dör nu årligen mellan 5000 – 6000 människor på grund av rökning.

Man har försökt lösa problemet utifrån två sätt att se på verkligheten.

Den första uppfattningen innebär att all tobak är skadlig och att all tobak skall utrotas. Enligt kritikerna bygger den inställningen på ”en orealistisk fundamentalistisk renlevnadsfilosofi som snedvrider hälsoarbetet och gynnar tobaksindustrin” (Ramström-Foulds).

Det andra betraktelsesättet bygger på insikten att det visserligen är eftersträvansvärt att åstadkomma en helt tobaksfri värld, men att det inte är realistiskt. Man ser därför inte snuset som en del av problemet utan som en lösning på problemet. Man föreslår att snus tillsammans med andra rökavvänjningsmetoder skall användas i kampen mot de dödsbringande cigarretterna. Strategin handlar om att minska riskerna (”harm reduction”). Motståndarna säger: ”ni har inte tillräckliga bevis”.

Minister Risikko. Din arbetsgrupp föreslår att det svenska snuset skall förbjudas (torrsnus och tuggtobak är ju tillåtna i EU). Ifall förslaget blir lag spelar du cigarrettindustrin i händerna och löper risk att kasta ut barnet med badvattnet.

I maj 2007 publicerade den världsledande medicintidskriften ”The Lancet” två artiklar angående det svenska snusets effekter på folkhälsan. Sverige är det enda land som uppnått WHO:s mål att minska cigarrettrökningen till under 20% av den vuxna befolkningen. Snuset har haft en avgörande betydelse.

Den ena artikeln var författad av Juhua Luo et al. De rapporterade om risken att i Sverige få cancer av snus. Den andra skrevs av Coral Gartner et al. De uppskattade de möjliga effekterna på folkhälsan ifall Australien så att säga skulle ta modell av Sverige.

Luo et al noterar att risken att drabbas av cancer i bukspottkörteln är dubbelt så stor för snusare än för sådana som inte snusar, men ändå avsevärt mindre än för dem som röker.

För snusarnas del var risken 8…9 personer /100000 människoår. Undersökningen gällde en period före 1980. Sedan dess har cancerformen hos de svenska männen halverats, trots att användningen av snus kraftigt ökat samtidigt som rökningen minskat. Tillsammans med Island har Sverige nu den lägsta siffran i Europa.

Gartner et al uppskattade bl.a. vad olika typer av tobaksbruk har för effekt på förväntad livslängd. För 40-åringar gäller följande:

• Nuvarande rökare som fortsätter att röka – 5,04 år
• Nuvarande rökare som slutar med sitt tobaksbruk – 0,53 år
• Nuvarande rökare som övergår till snus – 0,77 år
• Nuvarande snusare som aldrig rökt – 0,28 år

Artiklarna i The Lancet kommenterades på ledarplats av två framstående forskare Jonathan Foulds och Lynn Kozlovski. Deras (och tidskriftens) åsikt var att det i praktiken endast finns en väg, nämligen riskreduktion. De säger vidare att snuset gör skillnaden.

Så här skriver de:

Snuset är inte riskfritt, men Jonathan Foulds och Lynn Kozlovski uppskattar att skaderiskerna för snus är 90% mindre än för cigarretter.

De avslutar sin ledare så här:

”Det forskningsmaterial som publicerats i dag, indikerar att vi inte får dröja med att tillåta snus att tävla om marknadsandelar med cigarretter…. I ljuset av all tillgänglig forskning är förbud, eller en förstärkning av motståndet mot snus i miljöer där cigarrettrökning är vanlig, inte sund folkhälsopolitik”

”… ”Det är en pervers folkhälsopolitik som gör en beroendeframkallande drog vitt och brett tillgänglig i dess mest skadliga form, samtidigt som man förbjuder eller underlåter att på ett vederbörligt sätt informera konsumenterna om att samma drog är tillgänglig i en form där skaderiskerna är avsevärt mindre.

Professor Brad Rodu och professor emeritus Philip Cole tar avstamp i ”den svenska erfarenheten” och fastslår i artkeln ”The Burden of Mortality from Smoking: Comparing Sweden with Other Countries in the European Union” (2004), att närmare 200000 människoliv skulle sparas varje år om alla män i EU skulle anamma svenska mäns tobaksvanor, dvs färre cigaretter och mer snus. För Finlands del beräknar de att det handlar om 1570 människoliv per år.

Minister Risikko, använd litet snusförnuft. Fräls inte hela världen på en gång. Börja med att i Finland rädda 1570 liv per år. Och ifall du absolut måste förbjuda något, förbjud förmynderiet, det är den största faran för folkhälsan. Och framför allt: förbjud ledan. Enligt Kierkegaard är den alla lasters moder.

Roger Wingren, icke snusande och icke rökande pensionär.