Risikko-kommittén stöder sig i sitt tobakspolitiska program väsentligt på en artikel i Suomen lääkärilehti 48/ 2008, Sid 9 i Risikkorapporten ) i vilken ledarna för de nordiska folkhälsoinstituten uttalar sig mot snuset. Pekka Puska, generaldirektör för Folkhälsoinstitutet är en av dem. Risikko litar på honom, säger hon; han  är en av experterna. De skriver: Snus ökar risken för reversibla och icke-reversibla förändringar i munslemhinnan. Snus förorsakar cancer i bukspottskörteln, matstrupe och magsäck, dödlig hjärtinfarkt, dödlig stroke och förhöjt blodtryck. Snus är inte ett effektivt medel som rökavvänjare och snuset är en inkörsport till rökning. De hänvisar till EU-rapporten SCENIHR, Scientific Committee on Emerging and Newly Identified Health Risks. De hänvisar inte till den uppmärksammade och tunga rapporten ”Harm reduction in nicotine addiction” Royal College of Physiscians (RCP, 20000 läkare).  SCENHIR och SCP rapporterna är emellertid relativt samstämmiga och kompletterar varandra ända till det att man drar konsekvenserna ur studierna. Här skiljer de sig drastiskt.

Så här skriver SCENIHR rapportören sekunderad av RCP-rapportören:

Om cancer i bukspottskörteln.

Det finns tillräckligt bevis för att användningen av snus orsakar cancer hos människan, sid 93, p.3.6.2.3. RCP sid 150, 152

För snusarnas del var risken 8…9 personer /100000 människoår. Rapportörerna skriver att undersökningen gällde en period före 1980. Sedan dess har de cancerogena substanserna i det svenska snyset minskat och cancerformen hos de svenska männen halverats, trots att användningen av snus kraftigt ökat samtidigt som rökningen minskat. Tillsammans med Island har Sverige nu den lägsta siffran i Europa. Med Dr E.P. Pälvimäki använder statistiken så här: ”En person som inte använder snus insjuknade med 99,9961% sannolikhet inte ett år i bukspottskörtelcancer. En person som snusar insjuknade med 99,9915% sannolikhet inte i bukspottskörtelcancer. (Nuuska ja terveys:tutkimustieto ja uutisoinnin ongelmat)

Om magcancer och strupcancer

Ingenting sägs i konklusionen. Men i en svensk undersökning Ye et al 1999 har det inte framkommit bevis för att svenskt snus ökar risken för magcancer, inte heller för strupcancer.

Om hjärt och kärlssjukdomar.

Snus orsakar inte hjärtinfarkt. sid 95 p 3.6.3.3. Tre stora svenska fall-studier har visat att risken för hjärtinfarkt för snusare inte är högre än bland icke-tobaksanvändare (Huhtasaari et al 1992, Huhtasaari et al 1999, Hergens et al 2005). RCP bekräftar detta, sid 152. ”Hypotesen att rökfri tobak ökar risken för hjärtinfarkt stöds inte av forskningsresultaten.

Om stroke

Rapporten säger ingenting om stroke, men två stora svenska studier har visat att risken bland snusare inte är högre än bland icke-snusare (Bolinder et al 1994, Asplund et al 2005)

Om förhöjt blodtryck

Snuset kan ha temporär effekt på blodtryck och pulsfrekvens. Sid 95, p 3.6.3.3. Detta motsägs av resultat från MONICA-studien som överraskande redovisade att de som använder snus har ett lägre blodtryck (läkartidningen 2008 nr 48 sid 3530-5).

Om munhålecancer

I fem svenska och skandinaviska studier har man inte kunnat påvisa att det förekommer en ökad risk för muncancer sid 93 p. 3.6.2.3. Lustigt nog visade det sig i undersökningarna att risken för muncancer var lägre hos snusare än hos dem som inte överhuvudtaget använder tobaksprodukter. Samma sak konstateras i RCP sid 130 och 146.

Om lungcancer

”Det föreligger inga bevis för att snus förorsakar lungcancer” sid 93 p.3.6.2.3. RCP sid 151

Om rökavvänjning

Uppgifterna är samstämmiga när de visar att manliga snusare med större sannolikhet upphör att röka än sådana som använder andra medel. sid 110, p3.7.2.3. RCP sid 159

Om att snuset skulle vara en inkörsport till rökning

Svenska data motsäger uppfattningen att snus skulle vara en inkörsport till att börja röka. Sid 108, p3.7.1.1. RCP sid 159.

Om minskning av skaderisker

”I Sverige där det skett en väsentlig förskjutning från rökande till snus, kan tillgängligheten till snus ha varit gynnsam för folkhälsan” sid 117 p 3.8.2. RCP uppskattar med hjälp av en panel på nio experter, att snuset är relativt sett mer än 90% mindre riskfyllt än cigarretterna”, sid 156.

Sådan är de nordiska generaldirektörernas trovärdighet.