För att äkta stadsbyggnadskonst och genuin byggnadskonst skall bli till behövs
- goda uppdragsgivare
- goda arkitekter.
DE GODA UPPDRAGSGIVARNA I JAKOBSTAD
Två gånger brann Jakobstad. Första gången brände ryssarna ner den; sedan olyckan. Återuppbyggnadsarbetet efter branden 1835 leddes av en kommitté och stadens mäktigaste man, Peter Malm, var själv djupt engagerad i arbetet. I likhet med stadsfurstarna i historien såg han sambandet mellan ryktbarhet och arkitektur och anlitade för egen räkning Anders Fredrik Granstedt, som då var en av den tidens mest framstående arkitekter. Granstedt kom sedan starkt att påverka hela återuppbyggnaden av staden söder om kanalen.
I återuppbyggnadskommittén glömde stadens fäder inte sina privata fördelar, men de satte ändå gemenskapen före sina egna intressen.
Vid sekelskiftet 1800-1900 bodde i staden ca 3700 personer, varav närmare 2300 var kvinnor. Under denna tid byggde industriledarna Strengbergs tobaksfabrik, Jakobstads mekaniska verkstad, Stadshotellet, och därtill sågverk ute vid Alholmen, dit järnväg drogs. Stadsfurstarna byggde stadsbastu, elektricitetsverk, brandkårshus, sjukhus, barnbördshus, Tull – och packhus, skolor och barnträdgårdar. De byggde gator, torg, platser och parker, och anlade ny hamn, då den gamla blivit för grund. Industriledarna var i stort sett identiska med stadens styresmän. För samtliga byggnadsprojekt anlitade dessa de bästa arkitekter som kunde uppbådas i Finland och även utanför landets gränser.
Lärdomen från denna tid är att god arkitektur och god stadsbyggnadskonst är beroende av en arkitekturpolitik som primärt sörjer för det gemensamma.
Bertel Jung planerade Realläroverket. Han var född i Jakobstad, kände staden och skrev att skolan ”tack vare stadsmyndigheternas stora offervillighet kunnat göras rymligare och ändamålsenligare än betydligt större samhällens kommunalskolor”. En tillresande utropar om samma byggnad. ”Visst måste i denna stad finnas ett kunskapstörstande folk, ett framåtsträvande släkte, som offrat så stora summor för att åt sina barn bereda undervisning”.
Jakobstadsborna kände då ännu inte till barackskolorna.
Bland dem som vid denna tid gav gestalt åt den verksamma staden och sålunda anrikade byggnadsarvet i Jakobstad, kan nämnas delägarna i arkitektbyrån Grahn-Hedman-Wasastjerna, arkitekterna Torben Gruth, Walter Thomé, Bertel Jung. Senare tillkom bl.a. Lars Sonck, Harald Andersín och trädgårdarkitekterna A.F Rydberg, som uppgjorde en plan för att försköna staden med planteringar och parker, och Bengt Schalin – trädgårdskonstens fader – som mästerligt gav gestalt åt skolparken genom att dela den i botaniskt och arkitektoniskt skilda avdelningar – och ännu senare Erkki Huttunen och Ragnar Wessman. Även Alvar Aalto finns representerad. Och många andra.
Uppdragsgivarna i Jakobstad, stadens furstar, gjorde sig beroende av goda arkitekter. Vad är en god arkitekt?