Publicerat i Mst december 2009<\/p>\n
I december \u00e5r 2000 skrev Ole Jakobsson och jag v\u00e5r sista julh\u00e4lsning tillsammans. Alltsedan 1978 hade vi efter ett s\u00e4llsamt m\u00f6te i himlarymderna, skickat julh\u00e4lsningar \u00e5t v\u00e5ra sl\u00e4ktingar och v\u00e4nner i form av ett julkort. Julkortet bestod av en nyskriven s\u00e5ng och en illustration. Ole skrev texten, jag tecknade och gjorde melodin. N\u00e4rmare \u00e4n dr\u00e4ng kommer jag f\u00f6r \u00f6vrigt aldrig tons\u00e4ttarnas hantverkargille, men stundom har det h\u00e4nt att min sj\u00e4l p\u00e5 en av sina egendomliga vandringar l\u00e5ngt ute p\u00e5 \u00e4ngderna, f\u00f6rirrat sig in bland lammen i Jakobs jordar och lyssnat till hans fl\u00f6jtspel.<\/p>\n
Den nyskrivna s\u00e5ngen sj\u00f6ng vi sedan hemma hos oss och hemma hos Ole och Marianne. S\u00f6ren Lillkung tog i regel upp den p\u00e5 den konsert han tillsammans med Markus Wargh \u00e5rligen gav p\u00e5 julaftonen. F\u00f6ljande jul brukade Betaniak\u00f6ren \u00f6va in den i k\u00f6rarrangemang av Patrick Wingren.<\/p>\n
\u00c5r 2000 skickade vi s\u00e5ledes v\u00e5rt sista gemensamma julkort. Ett halvt \u00e5r senare, den fj\u00e4rde juli 2001, dog Ole. Sedan dess har jag varje \u00e5r fortsatt att skriva julh\u00e4lsningarna utifr\u00e5n den oskattbara textsamling, som Ole l\u00e4mnade efter sig, den som han gav namnet \u201dvid sidan om\u201d.. S\u00e5 blir det ocks\u00e5 i \u00e5r.<\/p>\n
Julh\u00e4lsningen 2000 vittnar om de gr\u00e4nser som d\u00f6den s\u00e4tter, om k\u00e4rlekens o\u00e4ndlighet; om r\u00e4dslan f\u00f6r det ok\u00e4nda och l\u00e4ngtan efter m\u00e5let utan namn och om ett allt famnande m\u00f6rker d\u00e4r ljuset t\u00e4nds.<\/p>\n
Enligt gammal judisk uppfattning skapade Gud urm\u00f6rkret, denna svarta eld d\u00e4r ljusets fr\u00f6 v\u00e4cks till liv i v\u00e4rldens avgrund och i djupet av den sj\u00e4l som pl\u00e5gas. Och om \u00e4n m\u00f6rkret \u00f6versv\u00e4mmar vredesfyllt, aldrig lyckas det kv\u00e4va ljusets fr\u00f6. Alltid f\u00f6ds ljuset p\u00e5 nytt, s\u00e4ger de vise.<\/p>\n
Ole trodde i likhet med konungarna fr\u00e5n \u00f6sterns l\u00e4nder, att kunskapen leder oss r\u00e4tt och att skillnaden\u00a0 mellan tro och vetenskap i sj\u00e4lva verket \u00e4r skenbar. Han gav ofta eftertryck \u00e5t m\u00f6tet, alldeles som n\u00e4r Salomo h\u00e4vdade att den heliga visheten v\u00e4ntar uppe p\u00e5 h\u00f6jderna d\u00e4r stigarna m\u00f6ts. S\u00e4rskilt lyfte han fram han den v\u00e4g som har k\u00e4rleken som m\u00e5l, v\u00e4gen in till ett fattigt stall, den \u00f6ppna d\u00f6rren in till barnet som t\u00e4nder ljuset och som genom sm\u00e4rtan och fasan leder oss till den gr\u00e4nsl\u00f6sa k\u00e4rleken.<\/p>\n
H\u00e4r \u00e4r julh\u00e4lsningen fr\u00e5n \u00e5r 2000.<\/p>\n
Det g\u00e5r en v\u00e4g till Betlehem<\/em><\/p>\n vi s\u00f6ker den, vi finner den<\/em><\/p>\n n\u00e4r stj\u00e4rnan leder oss<\/em><\/p>\n Det g\u00e5r en v\u00e4g fr\u00e5n hopp till tro<\/em><\/p>\n en v\u00e4g med k\u00e4rleken som m\u00e5l<\/em><\/p>\n en k\u00e4rlek utan gr\u00e4ns<\/em><\/p>\n Det g\u00e5r en v\u00e4g i r\u00e4dslans\u00a0 dal, d\u00e4r tvivlen s\u00e4tter sina sp\u00e5r <\/em><\/p>\n och m\u00f6rkret famnar allt. <\/em><\/p>\n Det g\u00e5r en v\u00e4g till fattigt stall, en \u00f6ppen d\u00f6rr <\/em><\/p>\n och vi g\u00e5r in till k\u00e4rlek utan gr\u00e4ns\u201d<\/em><\/p>\n Vi m\u00f6ts d\u00e4r v\u00e5ra stigar m\u00f6ts, <\/em><\/p>\n d\u00e4r str\u00e5lar ljus kring nyf\u00f6tt barn <\/em><\/p>\n som ingen sett f\u00f6rut.<\/em><\/p>\n Det barn som t\u00e4nder julens ljus <\/em><\/p>\n skall leda oss i sm\u00e4rtans tid <\/em><\/p>\n till k\u00e4rlek utan gr\u00e4ns.<\/em><\/p>\n <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Publicerat i Mst december 2009 I december \u00e5r 2000 skrev Ole Jakobsson och jag v\u00e5r sista julh\u00e4lsning tillsammans. Alltsedan 1978 hade vi efter ett s\u00e4llsamt m\u00f6te i himlarymderna, skickat julh\u00e4lsningar \u00e5t v\u00e5ra sl\u00e4ktingar och v\u00e4nner i form av ett julkort. … L\u00e4s mer