MST dec 2010<\/p>\n
Tiden var inne f\u00f6r en ung flicka som skulle f\u00f6da en son med namnet Immanuel \u201dGud med oss\u201d.<\/em><\/p>\n Tiden var inne f\u00f6r hela v\u00e4rlden. Det var den nya f\u00f6delsens stund. Det romerska v\u00e4rldsv\u00e4ldet hade skapat kommunikationsleder till lands och sj\u00f6ss, den grekiska kulturen genomtr\u00e4ngde och sammanband allt och \u00f6verallt fanns judarna som j\u00e4sten i degen.<\/p>\n Det judiska folket hade genom historien g\u00e5tt havande med Messias, en konung. som skall bevisa sig sann, en Malki-Zedek en trov\u00e4rdig furste som p\u00e5 sin vredes dag krossar h\u00f6vdingar och d\u00f6mer dem som hopat lik bland folkstammarna. Krigen skall han avskeda \u00e4nda till jordrikets slut, b\u00e5gen skall han bryta s\u00f6nder, lansen skall han splittra och vagnarna skall han br\u00e4nna upp i eld.<\/p>\n Men \u00f6ver alla dem som likt slaktboskap sprungit vilse och g\u00e5tt sina egna v\u00e4gar f\u00f6rbarmar han sig och botg\u00f6ringen f\u00f6r deras felsteg l\u00e5ter han drabba sig sj\u00e4lv. Utan att \u00f6ppna munnen fogar han sig som ett lamm som f\u00f6rs till slaktb\u00e4nken. Han genomborras f\u00f6r v\u00e5r trol\u00f6shet, s\u00f6ndermals f\u00f6r v\u00e5ra f\u00f6rfelanden, helar oss genom sina strimmiga s\u00e5r och n\u00e4r han – Herrens fromme tj\u00e4nare – lastar v\u00e5ra f\u00f6rvillelser p\u00e5 sig g\u00f6r han \u00e4ven oss tillf\u00f6rlitliga.<\/p>\n Den unga flickan som skulle f\u00f6da \u201dGud med oss\u201d, f\u00f6dde Jesus och lade honom i en krubba och Gud sj\u00e4lv s\u00e4ger till pojken: \u201dDu \u00e4r min son, denna dag har jag sj\u00e4lv avlat dig. Utkr\u00e4v av mig och jag ger dig v\u00e4rldens folkstammar till egendom, till hemman \u00e4nda till jordens gr\u00e4nser\u201d-<\/p>\n Till den nyblivna modern s\u00e4ger han: \u201dett sv\u00e4rd skall genomborra ditt hj\u00e4rta\u201d<\/p>\n S\u00e5 kommer n\u00e5gra \u00f6sterl\u00e4ndska stj\u00e4rntydare. Dessa vise faller ned inf\u00f6r den lille gossen och hyllar honom. De lyfter inte upp sina h\u00e4nder liksom n\u00e4r man skruvar gl\u00f6dlampor eller byter lysr\u00f6r. I stallet l\u00e4gger de m\u00e4rke till <\/em>att ljuden av alla m\u00e4rkv\u00e4rdigheter tystnat\u2026 \u201doch pl\u00f6tsligt ville de till jorden falla, som fromma g\u00f6ra n\u00e4r de m\u00f6ta Gud\u201d.<\/p>\n \u00a0<\/em>Gudasonen var av Jesse rot och stam. Jesse hette egentligen Isai ungef\u00e4r som Kalle egentligen heter Karl. Jesse var Davids far. N\u00e4r sonen David transporterade f\u00f6rbundsarken till sin stad, den nya huvudstaden i riket \u2013 Jerusalem – snurrade han runt med all kraft inf\u00f6r Gud omgjordad av ett linnef\u00f6rkl\u00e4de och till ackompanjemang av smatter och skall fr\u00e5n basuner. Detta s\u00e5g hans hustru Michal, Sauls dotter, fr\u00e5n palatsets f\u00f6nster; hon s\u00e5g sin man David hoppa och snurra runt inf\u00f6r Gud. D\u00e5 bespottade hon honom i sitt hj\u00e4rta och n\u00e4r han kom hem tr\u00e4dde hon fram och sade: \u201d\u201dhur har sig i dag Israels konung \u00e4rat n\u00e4r han i dag blottat sig inf\u00f6r sina dr\u00e4ngars pigor alldeles som de av noll och intet v\u00e4rde uppenbarar sin nakenhet\u201d.<\/p>\n \u00a0<\/em>David svarade: \u201dInf\u00f6r Gud som valde mig i st\u00e4llet f\u00f6r din fader och hans hus och erbj\u00f6d mig att bli en furste \u00f6ver hela hans folk\u2026 dansa vill jag inf\u00f6r honom\u2026\u00a0 och denna g\u00e5ng vill jag g\u00f6ra mig \u00e4nnu ringare\u2026. Jag vill bli l\u00e4gre i mina egna \u00f6gon f\u00f6r att jag hos pigorna som du talade om\u2026 hos dem st\u00e5 i \u00e4ra.\u201d<\/p>\n Det s\u00e4gs att Michal, Sauls dotter, blev barnl\u00f6s \u00e4nda till sin d\u00f6d.<\/p>\n N\u00e4r David sansl\u00f6st snurrade runt inf\u00f6r Gud kan jag f\u00f6rest\u00e4lla mig att Herren \u00f6ver himmel och jord fr\u00f6jdade sig tillsammans med sina h\u00e4rskaror\u2026 \u201dtitta p\u00e5 David\u2026 titta!!!, vad jag tycker om den mannen, vad han liknar mig\u201d .<\/p>\n David beskriver sj\u00e4lv i en av sina psalmer ett m\u00f6te med HONOM.<\/em><\/p>\n \u201dmen jag<\/p>\n genom fullheten av din ynnest<\/p>\n tr\u00e4der jag in i ditt hus<\/p>\n kastar mig ned<\/p>\n v\u00e4nd mot din helgedomssal<\/p>\n i fruktan f\u00f6r dig\u201d<\/p>\n \u00a0<\/em>\u2026 \u201dsom fromma g\u00f6ra n\u00e4r de m\u00f6ta Gud\u201d.<\/p>\n L\u00e5t oss allts\u00e5 \u00e4ven detta \u00e5r fr\u00f6jdefullt dansa kring julgranen trots att v\u00e4rlden f\u00f6rsm\u00e4ktar i irrf\u00e4rd och virrvarr f\u00f6rvissade om att Himlarnas Herre gl\u00e4der sig. Men l\u00e5t oss framf\u00f6r allt i den heliga f\u00f6delsens natt \u00f6va oss i gudsfruktan, vishetens begynnelse.<\/p>\n \u201dSom fromma g\u00f6ra n\u00e4r de m\u00f6ta Gud\u201d<\/p>\n Johannes Edfelt, textutrag ur dikten Ensamhetens hav,<\/p>\n Melkisedek<\/p>\n – Melek, Konung<\/p>\n – Zedek, den p\u00e5litlige<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" MST dec 2010 Tiden var inne f\u00f6r en ung flicka som skulle f\u00f6da en son med namnet Immanuel \u201dGud med oss\u201d. Tiden var inne f\u00f6r hela v\u00e4rlden. Det var den nya f\u00f6delsens stund. Det romerska v\u00e4rldsv\u00e4ldet hade skapat kommunikationsleder till … L\u00e4s mer