{"id":80,"date":"2007-08-16T12:00:17","date_gmt":"2007-08-16T10:00:17","guid":{"rendered":"http:\/\/www.wingren.fi\/roger\/?p=80"},"modified":"2009-01-06T18:39:48","modified_gmt":"2009-01-06T16:39:48","slug":"livet-ar-ingen-dans-pa-rosor","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.wingren.fi\/roger\/2007\/08\/livet-ar-ingen-dans-pa-rosor\/","title":{"rendered":"Livet \u00e4r ingen dans p\u00e5 rosor"},"content":{"rendered":"

”Jag vill sjunga s\u00e5 heela fabjiikkenn h\u00f6\u00f6jj” jublade Tyra 3 \u00e5r d\u00e4r hon satt p\u00e5 sin mammas cykelpaketh\u00e5llare p\u00e5 v\u00e4g in mot stan. Hon hade sjungit f\u00f6r full hals \u00e4nda fr\u00e5n Furuholmen och hennes gl\u00e4dje k\u00e4nde inga gr\u00e4nser n\u00e4r de passerade UPM:s j\u00e4ttelika pappersfabrik p\u00e5 Alholmen. S\u00e5ngen hon sj\u00f6ng var s\u00e5ngen om skeppet som byggdes uti norden. Detta var hennes budskap: ”Albertina m\u00e5 s\u00e5 vara, Albertina ingen fara, Albertina, det var det skeppets namn, pumpa l\u00e4ns”.<\/em><\/p>\n

Tyras ambitioner att vittna om det hon s\u00e5 starkt upplevt var h\u00f6ga, men hon lyckades inte \u00f6verr\u00f6sta fabrikens larm. Det var kanske samma sak som Harry Martinson omtalade. En g\u00e5ng hade han i skogen funnit en yxa nedhuggen i jorden \u00e4nda till hammaren. ”Det var som hade n\u00e5gon d\u00e4r velat klyva hela jorden i tv\u00e5 delar med ett enda hugg. Viljan hade inte saknats, men skaftet hade g\u00e5tt av”.<\/em><\/p>\n

P\u00e5 sjuttitalet ledde jag k\u00f6ren ”Kontakten”, gemenligen kallad ”St\u00f6pseln”. Vi sj\u00f6ng \u00f6ver allt: i kyrkor, b\u00f6nhus och i t\u00e4lt, i sm\u00e5 sammanhang och p\u00e5 stora konferenser, i Finland och Sverige. Varje veckoslut var vi s\u00e5 att s\u00e4ga p\u00e5 hugget. P\u00e5 l\u00f6rdagskv\u00e4llarna sj\u00f6ng vi sommartid i pauserna p\u00e5 dansbanorna. V\u00e5r entusiasm var stor; vi saknade verkligen inte vilja, men skaftet gick liksom av. Vi kl\u00f6v aldrig jorden itu; v\u00e5r s\u00e5ng tr\u00e4ngde inte genom larmet fr\u00e5n dansfabrikerna. Men kanske var det \u00e4nd\u00e5 n\u00e5gon som lyssnade.<\/p>\n

Att sjunga p\u00e5 dansbanorna var som att p\u00e5 50-talet sjunga p\u00e5 Rex caf\u00e9 i Jakobstad. Rex caf\u00e9 var ett syndens n\u00e4ste, som en ung frikyrklig gosse eller flicka verkligen inte fick bes\u00f6ka, f\u00f6rutom i evangeliserande syfte f\u00f6rst\u00e5s. Vad jag minns sj\u00f6ng vi endast en g\u00e5ng d\u00e4r – en l\u00f6rdagkv\u00e4ll. Min bror Pelle hade l\u00e5nat Ivar Nars pianodragspel och \u00f6vat basen. Pelle var en duktig pianist men nu g\u00e4llde det att spela p\u00e5 en vertikal klaviatur, och han var ovan med basknapparna. Sj\u00e4lv spelade jag gitarr. S\u00e5ngerna var offensiva. Cigarettr\u00f6ken vilade \u00f6ver den limsapimplande skaran som dimman \u00f6ver L\u00fctzens kullar, men ingen f\u00f6rlupen kula tr\u00e4ffade mig och jag var oerh\u00f6rt l\u00e4ttad n\u00e4r jag kom ut p\u00e5 gatan. Efter\u00e5t har jag f\u00f6rst\u00e5tt att Rex caf\u00e9 inte var en smittoh\u00e4rd utan ett ungdomstillh\u00e5ll med stark socialiserande kraft. H\u00e4r m\u00f6ttes ungdomar \u00f6ver spr\u00e5kgr\u00e4nserna; h\u00e4r utj\u00e4mnades klasskillnaderna. Endast vi var utanf\u00f6r och v\u00e5r s\u00e5ng f\u00f6rm\u00e5dde inte tr\u00e4nga igenom. Kanske n\u00e5gon \u00e4nd\u00e5 lyssnade. Jag tror emellertid att v\u00e5r Herre och m\u00e4stare skulle ha slagit sig ned vid n\u00e5got bord och b\u00f6rjat samtala.<\/p>\n

Men vi var inte tr\u00e4nade i att samtala. D\u00e5 p\u00e5 50-talet tr\u00e4nades vi att vittna. Alla skulle vittna. Vi vittnade p\u00e5 v\u00e4ckelsem\u00f6tena. Jag minns mina egna vittnesb\u00f6rd, som verkligen inte var n\u00e5gra vittnesb\u00f6rd, utan predikningar utarbetade enligt en m\u00e4rklig hemmagjord homiletik. P\u00e5 en missionsresa till Solhem i Vexala utgick jag fr\u00e5n texten i Upp 3:15-16. ”Jag k\u00e4nner dina g\u00e4rningar: du \u00e4r varken kall eller varm. Jag skulle \u00f6nska att du vore antingen kall eller varm. Men nu, d\u00e5 du \u00e4r ljum, och varken kall eller varm, skall jag utspy dig ur min mun”. <\/em>Jag tyckte att texten var tillr\u00e4ckligt dramatisk f\u00f6r att ge mig en chans att v\u00e4cka publiken. <\/em>D\u00e5 var jag tretton <\/em>\u00e5r och hade redan till\u00e4gnat mig predikoton. Mitt ”vittnesb\u00f6rd” vann ingen genklang hos \u00e5h\u00f6rarna. Men texten fr\u00e5n uppenbarelseboken har under \u00e5ren l\u00e4rt mig att man inte kan g\u00f6ra n\u00e5gonting halvhj\u00e4rtat, att likgiltigheten \u00e4r moder till mycket ont.<\/p>\n

Min kusin Marita Widar (f\u00f6dd Jansson) som tillsammans med familjen flyttade till Sverige 1958, vittnade som 13-\u00e5ring i Betania. D\u00e4r stod hon, knappt synlig bakom talarstolen, och inledde med orden: ”Livet \u00e4r ingen dans p\u00e5 rosor”. <\/em>Orden <\/em>var <\/em>profetiska. <\/em>Marita kom att verka m\u00e5nga \u00e5r i Afganistan. I Sverige har hon f\u00e5tt pris f\u00f6r sin insats bland invandrare. F\u00f6r tv\u00e5 \u00e5r sedan doktorerade hon i ett \u00e4mne som ber\u00f6rde rehabilitering av strokepatienter. Hennes liv blev ingen dans p\u00e5 rosor; det har pr\u00e4glats av h\u00e5rt meningsfullt arbete; hon har varit mitt i skapelseprocessen.<\/p>\n

Sj\u00e4lv har jag f\u00f6r l\u00e4nge sedan \u00f6vergett ambitionerna att klyva hela jorden med ett enda hugg. Jag tror i st\u00e4llet p\u00e5 det stilla vardandet, p\u00e5 evangeliet. Livet \u00e4r ingen dans p\u00e5 rosor. Vi utlovades aldrig paradiset, endast t\u00f6rne och t\u00edstel och arbete i anletets svett. Men kanske \u00e4r allt \u00e4nd\u00e5 mycket enklare \u00e4n vi kunnat f\u00f6rest\u00e4lla oss. Alla \u00e4r vi ju medvandrare i skapelsen. Det g\u00e4ller s\u00e5ledes att sjunga med, inte att sjunga f\u00f6r. Kanske det \u00e4r s\u00e5 det nya Jerusalem byggs. Ole Jakobsson skrev n\u00e5gra rader om pilgrimsskapet. Orden blev sedan en s\u00e5ng.<\/p>\n

Jag vill sjunga med dig som v\u00e4ntar att n\u00e5nting stort skall ske
\n<\/em>och med dig som v\u00e4ntar en liten f\u00f6r\u00e4ndring blott
\n<\/em>I v\u00e5r v\u00e4ntan finns hopp
\n<\/em>i v\u00e5rt hopp finns kraft
\n<\/em>om vi v\u00e4ntar tillsammans och v\u00e5gar sjunga \u00e4nnu\u00a0<\/em>\u00a0<\/p>\n

Jag vill sjunga med dig som dr\u00f6mmer att n\u00e4sta dag blir ljus
\n<\/em>och med dig som dr\u00f6mmer om frihet fr\u00e5n \u00e4ngslans rum
\n<\/em>I v\u00e5r dr\u00f6m har vi hopp
\n<\/em>i v\u00e5rt hopp har vi kraft
\n<\/em>Om vi dr\u00f6mmer tillsammans och v\u00e5gar sjunga \u00e4nnu<\/em><\/p>\n

\u00a0<\/em><\/strong>Jag vill sjunga med dig som vandrar den l\u00e5nga v\u00e4gen nu
\n<\/em>och med dig som vandrar mot ok\u00e4nda m\u00e5l i dag
\n<\/em>I v\u00e5r vandring finns hopp
\n<\/em>i v\u00e5rt hopp finns kraft
\n<\/em>om vi vandrar tillsammans och v\u00e5gar sjunga \u00e4nnu<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

”Jag vill sjunga s\u00e5 heela fabjiikkenn h\u00f6\u00f6jj” jublade Tyra 3 \u00e5r d\u00e4r hon satt p\u00e5 sin mammas cykelpaketh\u00e5llare p\u00e5 v\u00e4g in mot stan. Hon hade sjungit f\u00f6r full hals \u00e4nda fr\u00e5n Furuholmen och hennes gl\u00e4dje k\u00e4nde inga gr\u00e4nser n\u00e4r de … L\u00e4s mer →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"class_list":["post-80","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-missionstandardet"],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.wingren.fi\/roger\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/80","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.wingren.fi\/roger\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.wingren.fi\/roger\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.wingren.fi\/roger\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.wingren.fi\/roger\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=80"}],"version-history":[{"count":2,"href":"http:\/\/www.wingren.fi\/roger\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/80\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":82,"href":"http:\/\/www.wingren.fi\/roger\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/80\/revisions\/82"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.wingren.fi\/roger\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=80"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.wingren.fi\/roger\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=80"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.wingren.fi\/roger\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=80"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}