{"id":718,"date":"2009-03-18T20:58:35","date_gmt":"2009-03-18T18:58:35","guid":{"rendered":"http:\/\/www.wingren.fi\/roger\/?p=718"},"modified":"2009-03-20T02:58:36","modified_gmt":"2009-03-20T00:58:36","slug":"ja-vad-sags-i-rapporterna","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.wingren.fi\/roger\/2009\/03\/ja-vad-sags-i-rapporterna\/","title":{"rendered":"Ja vad s\u00e4gs i rapporterna?"},"content":{"rendered":"<p><em>I anledning av ins\u00e4ndare i HBL den 18 mars 2009<\/em><\/p>\n<p>G\u00f6ran Lind\u00e9n och Peter Elg har i snusfr\u00e5gan kokat en m\u00e4rklig soppa som borde klarnas eller kanske helst spolas ned i vasken. Elgs svada bottnar inte i denna v\u00e4rlden och Lind\u00e9n insinuerar att min kunskap h\u00e4rstammar fr\u00e5n Swedish Match\u00b4s hemsidor. S\u00e5 h\u00e4r \u00e4r det G\u00f6ran Lind\u00e9n och Peter Elg. Jag \u00e4r inte l\u00e4kare eller biokemist men i mitt eget yrke har jag l\u00e4rt mig att lita p\u00e5 dem som ber\u00e4knar grunden. Grunden i detta \u00e4rende finns i\u00a0slutsatser som f\u00e5tt \u00f6vertygande st\u00f6d i den vetenskapliga dokumentationen.<\/p>\n<p>Jag har l\u00e4st EU:s SHENHIR- rapport. Jag har l\u00e4st det brittiska l\u00e4karsamfundets (The Royal College of Physicians RCP) tunga rapport fr\u00e5n \u00e5r 2007 &#8221;Harm reduction in nicotine addiction&#8221; och uppf\u00f6ljningsrapporten fr\u00e5n 2008 &#8221;Ending tobacco smoking in Britain&#8221;, b\u00e4gge skrivna p\u00e5 uppdrag av det brittiska h\u00e4lsodepartementet. Jag l\u00e4st Foulds J, Kozlowski L. Snus &#8211; &#8221;What should the public health response be?&#8221; i den v\u00e4rldsledande medicintidskriften Lancet 2007; 369:1976 &#8211; 8. Artikeln r\u00e4knas som en av de mest banbrytande alstren i de tobakspolitiska fr\u00e5gorna. Jag har l\u00e4st W Hall och C Gartners uppm\u00e4rksammade artikel &#8221;Supping witgh the Devil 2009, The Royal Society for public Health. Samtliga rapporter och artiklar \u00e4r f\u00f6rfattade av erk\u00e4nda forskare och vederb\u00f6rligt granskade. Alla \u00e4r de tillg\u00e4ngliga p\u00e5 n\u00e4tet. Artiklarna fr\u00e5n Lancet m\u00e5ste man betala f\u00f6r. Tillsammans omfattar de 430 sidor text.<\/p>\n<p>Jag har \u00e4ven l\u00e4st en fin liten rapport p\u00e5 finska &#8221;Nuuska ja terveys&#8221; skriven av E.P P\u00e4lvim\u00e4ki och Marja Haavisto. Ifall ni inte har tid att s\u00f6ka ber jag er g\u00e5 in p\u00e5 min hemsida. D\u00e4r f\u00e5r ni information om kapitelrubriker och sidnummer.<\/p>\n<p>G\u00f6ran Lind\u00e9n och Peter Elg. Sluta prata i v\u00e4dret. L\u00e4s p\u00e5 och \u00e5terkom n\u00e4r vi kan tala sak.<\/p>\n<p><strong>Om hj\u00e4rtinfarkt <\/strong>(myocardial infarction) s\u00e4ger SCENHIR sid 95 p 3.6.3.3. Snus orsakar inte hj\u00e4rtinfarkt. Tre stora svenska fallstudier har visat att risken f\u00f6r hj\u00e4rtinfarkt f\u00f6r snusare inte \u00e4r h\u00f6gre \u00e4n bland icke snusare (Huhtasaari et al 1992, Huhtasaari et al 1999, Herhgens et al 2005). Royal College of Physicians (RCP) bekr\u00e4ftar detta, sid 152: &#8221;hypotesen att r\u00f6kfri tobak \u00f6kar risken f\u00f6r hj\u00e4rtinfarkt st\u00f6ds inte av forskningsresultaten&#8221;.<\/p>\n<p><strong>Om stroke <\/strong>s\u00e4ger rapporterna ingenting, men tv\u00e5 stora svenska studier har visat att risken bland snusare inte \u00e4r h\u00f6gre \u00e4n bland icke-snusare (Bolinder et al 1994, Asplund et al 2005).<\/p>\n<p><strong>Om f\u00f6rh\u00f6jt blodtryck. <\/strong>SCENHIR s\u00e4ger att snuset kan ha tempor\u00e4r effekt p\u00e5 blodtryck och pulsfrekvens, sid 95, p 3.6.3.3. Detta mots\u00e4gs av resultat fr\u00e5n MONICA-studien som visar att de som anv\u00e4nder snus har ett l\u00e4gre blodtryck (L\u00e4kartidningen 2008 nr 48 sid 3530-5)<\/p>\n<p><strong>Om cancer i munh\u00e5lan. SCENHIR: <\/strong>I fem svenska och skandinaviska studier har man inte kunnat p\u00e5visa att det f\u00f6rekommer en \u00f6kad risk f\u00f6r muncancer sid 93 p. 3.6.2.3. Lustigt nog visade det sig i unders\u00f6kningarna att risken f\u00f6r muncancer var l\u00e4gre hos snusare \u00e4n hos dem som inte \u00f6verhuvudtaget anv\u00e4nder tobaksprodukter. Samma sak konstateras i RCP sid 130 och 146.<\/p>\n<p><strong>Om r\u00f6kavv\u00e4njning<\/strong>. SCENHIR sid 110, p 3.7.2.3. Uppgifterna \u00e4r samst\u00e4mmiga n\u00e4r de visar att manliga snusare med st\u00f6rre sannolikhet upph\u00f6r att r\u00f6ka \u00e4n s\u00e5dana som anv\u00e4nder andra medel. Samma sak s\u00e4ger RCP som d\u00e4rut\u00f6ver h\u00e4nvisar till en studie av Ramstr\u00f6m LM, Foulds 2006;15:210-4. I \u00e4rendet l\u00f6nar det sig \u00e4ven att l\u00e4sa W.Hall, C Gartner, supping with the Devil?<\/p>\n<div class=\"mceTemp\"><strong>Snus som ink\u00f6rsport till r\u00f6kning.<\/strong> SCENHIR: Svenska data mots\u00e4ger uppfattningen att snus skulle vara en ink\u00f6rsport till r\u00f6kning. Sid 108, p 3.7.1. Se \u00e4ven RCP sid 159.<\/div>\n<p><strong>Om beroendeframkallande.<\/strong> RCP konstaterar i sin sammanfattning av nikotinberoende, 4.7 sid 79, att cigarretten \u00e4r den mest beroendeframkallande tobaksprodukten.<\/p>\n<p><strong><\/strong><\/p>\n<p><strong>Om minskning av skaderisker. <\/strong>SCENHIR: &#8221;I Sverige d\u00e4r det skett en v\u00e4sentlig f\u00f6rskjutning fr\u00e5n r\u00f6kande till snus, kan tillg\u00e4ngligheten till snus ha varit gynnsam f\u00f6r folkh\u00e4lsan&#8221; sid 117 p 3.8.2. RCP uppskattar med hj\u00e4lp av en panel p\u00e5 nio experter, att snuset \u00e4r relativt sett mer \u00e4n 90% mindre riskfyllt \u00e4n cigarretterna&#8221;, sid 156, och att det haft en gynnsam effekt p\u00e5 folkh\u00e4lsan i Sverige (sid 131). Slutsatsen i RCP- rapporten \u00e4r det svenska snuset tillsammans med de pharmaceutiska nikotinprodukterna skall anv\u00e4ndas i elimineringen av r\u00f6ktobaken.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>I anledning av ins\u00e4ndare i HBL den 18 mars 2009 G\u00f6ran Lind\u00e9n och Peter Elg har i snusfr\u00e5gan kokat en m\u00e4rklig soppa som borde klarnas eller kanske helst spolas ned i vasken. Elgs svada bottnar inte i denna v\u00e4rlden och &hellip; <a href=\"http:\/\/www.wingren.fi\/roger\/2009\/03\/ja-vad-sags-i-rapporterna\/\">L\u00e4s mer <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[7],"tags":[],"class_list":["post-718","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-ovriga-texter"],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.wingren.fi\/roger\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/718","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.wingren.fi\/roger\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.wingren.fi\/roger\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.wingren.fi\/roger\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.wingren.fi\/roger\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=718"}],"version-history":[{"count":15,"href":"http:\/\/www.wingren.fi\/roger\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/718\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":720,"href":"http:\/\/www.wingren.fi\/roger\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/718\/revisions\/720"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.wingren.fi\/roger\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=718"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.wingren.fi\/roger\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=718"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.wingren.fi\/roger\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=718"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}