{"id":52,"date":"2005-10-10T12:00:35","date_gmt":"2005-10-10T10:00:35","guid":{"rendered":"http:\/\/www.wingren.fi\/roger\/?p=52"},"modified":"2009-01-06T18:00:11","modified_gmt":"2009-01-06T16:00:11","slug":"nad","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.wingren.fi\/roger\/2005\/10\/nad\/","title":{"rendered":"N\u00e5d"},"content":{"rendered":"

Den 7 januari drabbades jag av en livshotande sjukdomsattack. En bl\u00f6dning under mellersta hj\u00e4rnhinnan st\u00f6rtade mig ner i d\u00f6dsskuggans avgrund. H\u00e4r irrade jag omkring i tre dagar och tre n\u00e4tter. I mitt omt\u00f6cknade tillst\u00e5nd formades under denna tid l\u00e4ngst inom mig, d\u00e4r djup ropar till djup, en lovprisning som – efter det att jag p\u00e5 nytt blev vid mina sinnen – fanns inristat i mitt medvetande som i den h\u00e5rdaste sten: ”Du som ger liv och Du som tar liv, v\u00e4lsignat vare Ditt Namn”. <\/em>Han tog inte mitt liv, inte \u00e4nnu. Neurologerna betecknade utg\u00e5ngen som ”en lottovinst”; en v\u00e4n skrev p\u00e5 ett brevkuvert: ”den ben\u00e5dade Roger Wingren”. <\/em><\/p>\n

Samtliga beskrev verkligheten. L\u00e4karna beskrev det osannolika i att jag f\u00f6rblev helt oskadd. Min v\u00e4n kanske snuddade vid hemligheten.<\/p>\n

Ben\u00e5dad.<\/p>\n

N\u00e5d \u00e4r innerlig f\u00f6rbundenhet med den H\u00f6gste, och denna relation \u00e4r liv och tj\u00e4nst. Genom n\u00e5den uppenbaras f\u00f6r m\u00e4nniskan meningen med hennes uppgift i v\u00e4rlden. F\u00f6r livet handlar om mer \u00e4n att, som Sven Lidman sade det, ”\u00e4ta bakelser och v\u00e4nta Jesus”.<\/em> Livet \u00e4r tj\u00e4nst och att vara i tj\u00e4nst \u00e5t den H\u00f6gste \u00e4r n\u00e5d. Men Guds stora n\u00e5d \u00e4r i grunden ett ben\u00e5dande.<\/p>\n

Att vi beh\u00f6ver Gud, mer \u00e4n allt, vet vi alltid i v\u00e5ra hj\u00e4rtan, men inte alltid v\u00e5gar vi som pl\u00e5gas av skam och tyngs av skuld, tro att Gud beh\u00f6ver oss. Vi beh\u00f6ver Gud f\u00f6r att bli verkliga; Gud beh\u00f6ver den enskilda m\u00e4nniskan – till just det som \u00e4r hennes livs mening. V\u00e4rlden best\u00e5r i kraft av omv\u00e4ndelsen och den byggs upp av n\u00e5d.<\/p>\n

Det hebreiska ordet f\u00f6r n\u00e5d, ”Chessed”<\/em>, st\u00e5r, bildlikt talat, \u00a0f\u00f6r ett innerligt f\u00f6rh\u00e5llande mellan l\u00e4nsherren och hans vasall, eller mellan konungen och hans riddare. Den blivande riddaren v\u00e4nder sig mot sin herre, kn\u00e4b\u00f6jer inf\u00f6r honom och \u00f6verl\u00e5ter sig \u00e5t honom. Konungen s\u00e4nker sitt sv\u00e4rd mot hans skuldra p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt att den rakbladsvassa eggen nuddar vid halspuls\u00e5dern. S\u00e5 uppst\u00e5r den yttersta av faror. Ifall konungen lyfter sv\u00e4rdet \u00e4r den kn\u00e4b\u00f6jande ben\u00e5dad. Han \u00e4r insatt i tj\u00e4nst, befullm\u00e4ktigad. S\u00e5 kallar Gud p\u00e5 den lilla m\u00e4nniskan, Adams son, Evas dotter, och ger henne uppdrag att vara hans bitr\u00e4de p\u00e5 jorden. Han undervisar henne hur hon skall g\u00f6ra de r\u00e4tta bed\u00f6mningarna, hur hon skall handla r\u00e4tt, hur hon skall bli r\u00e4ttf\u00e4rdig. F\u00f6r det \u00e4r nu en g\u00e5ng s\u00e5, att r\u00e4ttf\u00e4rdig blir man endast genom n\u00e5den, och HAN \u00e4r underbar n\u00e4r han ger r\u00e5d.<\/p>\n

Vi fruktar m\u00f6tet med Gud lika mycket som vi l\u00e4ngtar efter det. Vi fruktar domen och t\u00f6rstar efter liv. Korahs s\u00f6ner sjunger om sj\u00e4len som l\u00e4ngtar efter Gud liksom hinden efter vattenb\u00e4ddar. ”N\u00e4r f\u00e5r jag komma, l\u00e5ta mig ses inf\u00f6r Guds ansikte”, <\/em>fr\u00e5gar de.<\/p>\n

David tr\u00e4der in Guds hus genom fullheten av Guds ynnest, men i fruktan f\u00f6r Gud kastar han sig ner mot Guds heliga domstol.<\/p>\n

Att bli ben\u00e5dad \u00e4r att f\u00e5 liv och verklighet. Den som med sv\u00e4rdet mot sin halspuls\u00e5der st\u00e5r inf\u00f6r den Helige, den av h\u00e4rskaror omringade, vet att han \u00e4r d\u00f6md att f\u00f6rintas tillsammans med dem vilkas v\u00e4g f\u00f6rsvinner. Inf\u00f6r heligheten inser han att han i alla sina f\u00f6rs\u00f6k att gripa in i tillvaron, bara bidragit med sin egen f\u00f6rvirring till m\u00e4nniskornas f\u00f6rvirrade v\u00e4rld; att hans l\u00e4ppar \u00e4r pesth\u00e4rdar och att han bor bland m\u00e4nniskor med smittb\u00e4rande l\u00e4ppar. Han \u00e4r skyldig och han ser sin skuld. Han inser att skulden inte \u00e4r f\u00f6rhandlingsbar och att straffet \u00e4r d\u00f6d. Och han vet, som de gamla judarna sade det, att ”Gud \u00e4r fruktansv\u00e4rd”. Men l\u00e4ngst inne n\u00e4r han ett hopp och en f\u00f6rvissning: ”Han \u00e4r rik p\u00e5 n\u00e5d”.<\/em>\u00a0 Och sv\u00e4rdet lyfts. Genomsk\u00e5dad – \u00e4lskad.<\/p>\n

Fruktansv\u00e4rd och full av n\u00e5d.<\/p>\n

Fruktan f\u00f6r Gud \u00e4r den tr\u00e5nga och m\u00f6rka port som leder in till det fl\u00f6dande k\u00e4rleksljuset, till kallelse och uppdrag, till meningsfullhet.<\/p>\n

Gudsfruktan \u00e4r i dag inget popul\u00e4rt ord. \u00c4nd\u00e5 \u00e4r fruktan f\u00f6r Gud b\u00f6rjan till den vishet som i skapelsens gryning likt ett barn hade sin lust och sin lek inf\u00f6r Guds ansikte, och som hj\u00e4lper oss att g\u00f6ra r\u00e4tta bed\u00f6mningar och att g\u00f6ra det som \u00e4r r\u00e4tt. Och f\u00f6r den som fruktar Gud uppenbaras Guds hemligheter.<\/p>\n

Gudsfruktan. Gud befaller oss inte att komma till Honom. Han kallar p\u00e5 oss. Beslutet att tr\u00e4da inf\u00f6r Hans ansikte kan endast ske i full frihet. Endast n\u00e4r vi med hela den makt, med vilken vi f\u00f6rm\u00e5r resa oss upp emot Gud, i st\u00e4llet v\u00e4nder oss mot Honom, blir vi f\u00f6rbundna med Honom. Inf\u00f6r Gud tr\u00e4der man i full frihet om \u00e4n i fruktan och b\u00e4van. Var och en som passerat den tr\u00e5nga port som heter omv\u00e4ndelse och vars v\u00e4sensnamn \u00e4r p\u00e5nyttf\u00f6delse, minns sin fruktan, den bultande pulsen, sk\u00e4lvningarna,\u00a0 v\u00e4rkarna, \u00e5ngesten…<\/em>minns sin l\u00e4ngtan… <\/em>minns ljuset, k\u00e4rlekens milda ljus.<\/p>\n

Vi inbillar oss ofta – alltf\u00f6r ofta – att Guds n\u00e5d \u00e4r ett milt \u00f6verseende, och i v\u00e5r ”fromhet” transformerar vi Guds vitgl\u00f6dgade helighet till mysigt v\u00e4rmande brasor kring vilka vi v\u00e4rmer v\u00e5rt ”religi\u00f6sa sinne”. Vi leker ”tro p\u00e5 Gud” och ”tj\u00e4nst \u00e5t Gud” p\u00e5 samma s\u00e4tt som barnen leker krig med pistoler och gev\u00e4r av plast. Det \u00e4r liksom krig; det \u00e4r liksom gudstj\u00e4nst. Men i dessa lekar finns ingen fara. H\u00e4r \u00e4r k\u00e4rleken aldrig v\u00e5ldsam s\u00e5som d\u00f6den och obarmh\u00e4rtig s\u00e5som d\u00f6dsriket. H\u00e4r kommer inte Guds budb\u00e4rare mot oss f\u00f6r att k\u00e4mpa med oss som han en g\u00e5ng k\u00e4mpade med Jakob \u00e4nda tills morgonrodnaden br\u00f6t fram, f\u00f6r att sedan skada honom. H\u00e4r kommer aldrig den Helige emot oss, som han p\u00e5 v\u00e4gen fr\u00e5n Midjan till Egypten kom emot Mose f\u00f6r att d\u00f6da honom. H\u00e4r avkr\u00e4ver HAN aldrig att vi skall offra det som utlovats \u00e5t oss och som \u00e4r oss allra k\u00e4rast. H\u00e4r finns inte lidelsen, kvalen, \u00e5ngesten, n\u00f6den, avs\u00e4gelsen – detta att uppgiva allt man omhuldar – h\u00e4r finns ingen korsf\u00e4stelse och ingen d\u00f6d, och ingen f\u00f6rbannelse. Men h\u00e4r finns inte heller uppst\u00e5ndelsen… och inte lovs\u00e5ngen, och inte v\u00e4lsignelsen. H\u00e4r upplever man aldrig att f\u00f6rd\u00e4rvaren ”hoppar \u00f6ver” (p\u00e5sk= hoppa \u00f6ver) den vars ing\u00e5ng \u00e4r bestruken med blod, och h\u00e4r t\u00e5gar man aldrig med uppstr\u00e4ckt hand ut fr\u00e5n slavl\u00e4gret.<\/p>\n

Att tr\u00e4da inf\u00f6r Gud \u00e4r att uts\u00e4tta sig f\u00f6r yttersta d\u00f6dsfara, ty han \u00e4r fruktansv\u00e4rd. Inf\u00f6r den Helige \u00e4r man skyldig och man vet det. Att bli ben\u00e5dad \u00e4r att inte beh\u00f6va d\u00f6, ty han \u00e4r k\u00e4rlek. Att bli ben\u00e5dad \u00e4r att f\u00e5 leva, det \u00e4r kallelse och uppdrag. Den 7.januari kallades jag till min Skapare. I tre dagar och tre n\u00e4tter vilade sv\u00e4rdet mot min puls\u00e5der. P\u00e5 morgonen den fj\u00e4rde dagen lyftes det. Nu vet jag att, som Kierkegaard s\u00e4ger det, ”det \u00e4r stort att gripa det eviga, men det \u00e4r st\u00f6rre att h\u00e5lla fast vid det timliga efter att ha uppgivit det”<\/em><\/p>\n

V\u00e4lsignat vare Hans namn.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Den 7 januari drabbades jag av en livshotande sjukdomsattack. En bl\u00f6dning under mellersta hj\u00e4rnhinnan st\u00f6rtade mig ner i d\u00f6dsskuggans avgrund. H\u00e4r irrade jag omkring i tre dagar och tre n\u00e4tter. I mitt omt\u00f6cknade tillst\u00e5nd formades under denna tid l\u00e4ngst inom … L\u00e4s mer →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"class_list":["post-52","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-missionstandardet"],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.wingren.fi\/roger\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/52","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.wingren.fi\/roger\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.wingren.fi\/roger\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.wingren.fi\/roger\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.wingren.fi\/roger\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=52"}],"version-history":[{"count":3,"href":"http:\/\/www.wingren.fi\/roger\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/52\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":55,"href":"http:\/\/www.wingren.fi\/roger\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/52\/revisions\/55"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.wingren.fi\/roger\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=52"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.wingren.fi\/roger\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=52"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.wingren.fi\/roger\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=52"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}