F\u00d6R F\u00d6RVERKLIGANDETAV DET ARKITEKTURPOLITISKA PROGRAMMET ANSVARAR\u00a0 F\u00d6LJANDE:<\/p>\n
Centralf\u00f6rvaltningen<\/p>\n
Stadsdirekt\u00f6ren<\/p>\n
Dr\u00e4tseln<\/p>\n
Tekniska verket<\/p>\n
Stadsplaneavdelningen<\/p>\n
M\u00e4tningsavdelningen<\/p>\n
Kommunaltekninska avdelningen<\/p>\n
Husavdelningen<\/p>\n
Stadsarkitektkontoret<\/p>\n
Byggnadstillsynsbyr\u00e5n<\/p>\n
Jakobstads mus\u00e9um<\/p>\n
Milj\u00f6v\u00e5rdsbyr\u00e5n<\/p>\n
Aff\u00e4rsverken<\/p>\n
Jakobstads vatten<\/p>\n
Energiverket<\/p>\n
F\u00f6ljande politiskt tillsatta operativa organ ber\u00f6rs omedelbart av programmet:<\/p>\n
Stadsstyrelsen<\/p>\n
Tekniska n\u00e4mnden<\/p>\n
Milj\u00f6- och byggnadsn\u00e4mnden<\/p>\n
Musein\u00e4mnden<\/p>\n
Styrelsen f\u00f6r Energiverket<\/p>\n
Styrelsen Vattenverket<\/p>\n
Fr\u00e5gorna som dessa skall behandla och besluta om g\u00e4ller identiteten, byggnadsarvet, arkitekturen, kvaliteten i byggandet, Val av planerare, v\u00e4gledning, skolning, forskning information, interaktion<\/p>\n
F\u00d6RVALTNINGEN SKALL UTVECKLA OCH ST\u00c4RKA JAKOBSTADS IDENTITET<\/p>\n
Jakobstadsbon m\u00e5r b\u00e4ttre och lever l\u00e4ngre \u00e4n n\u00e5gon annan i Finland. Detta beror p\u00e5 Jakobstad.<\/p>\n
I Jakobstad finns komplexa sociala n\u00e4tverk och ett intrikat och genuint stadsbygge. Jakobstad har h\u00f6g integritet.<\/p>\n
Problemet \u00e4r emellertid att alla jakobstadsbor inte m\u00e5r lika bra. V\u00e4lm\u00e5endet \u00e4r spr\u00e5kligt. Fr\u00e5gan \u00e4r i vilken utstr\u00e4ckning detta kan l\u00f6sas rumsligt. Rent ut sagt kan saken handla om en barackskola.<\/p>\n
Integriteten \u00e4r sammanbunden med identiteten. Att erh\u00e5lla identitet \u00e4r inte att f\u00f6rverkliga sig sj\u00e4lv. Identitet handlar inte om att byta kl\u00e4der, eller \u00e4ndra frisyr. Det \u00e4r att l\u00e5ta sig f\u00f6rverkligas, att utvecklas inifr\u00e5n. Allt annat \u00e4r ytlighet. Identiteten uppst\u00e5r och f\u00f6rst\u00e4rks uteslutande genom skapande arbete. H\u00e4r finns inga genv\u00e4gar. Endast s\u00e5 erh\u00e5ller en m\u00e4nniska sin identitet. Endast s\u00e5 utvecklas identiteten i en stad. De flesta av Jakobstads m\u00e4rkesbyggnader – dessa som nu binder samman jakobstadsborna och g\u00f6r Jakobstad igenk\u00e4nnlig – kom till d\u00e4rf\u00f6r att driftiga och kreativa industriledare beredde rum f\u00f6r sin expanderade verksamhet. Samtidigt f\u00f6rstod dessa att f\u00f6r detta uppdrag anlita de absolut b\u00e4sta arkitekterna. Villkoret f\u00f6r identitet \u00e4r skapande verksamhet och endast den som skapar blir skapad.<\/p>\n
De som flyttade till staden f\u00f6r br\u00f6dets skull byggde inga m\u00e4rkesbyggnader men genom arbete i anletets svett skapade de entrepen\u00f6rernas rikedom och d\u00e4rmed mn\u00e4rkesbyggnaderna. De bosatte sig i staden bortom staden, i Skata. H\u00e4r f\u00f6rverkligades de genom arbetar- och frikyrkor\u00f6relserna. S\u00e5 sm\u00e5ningom blev de jakobstadsbor.<\/p>\n
J\u00e4ttarna, br\u00e5dskan och alla de ljumma, som inte bryr sig, dessa som inte dagligen umg\u00e5s intimt med Jakobstad, utg\u00f6r faror f\u00f6r skapande processer och d\u00e4rmed f\u00f6r identiteten. Detta g\u00e4ller de nationella byggnadsfirmorna, vilkas bostadsbyggande man i identisk form kan besk\u00e5da i Tammerfors, Vasa och litet var som helst; bostadsbyggnader som verkar ha kommit till p\u00e5 samma s\u00e4tt som n\u00e4r man prefabricerar sm\u00e5hus. F\u00f6rst planeras huset, sedan s\u00f6ker man en l\u00e4mplig tomt och d\u00e4refter beklagar man sig \u00f6ver omgivningen. Samma sak g\u00e4ller de centra f\u00f6r dagligvaruhandeln, som de moderna rovriddarna, de nationella och internationella handelskedjorna bygger. Typiserade l\u00f6sningar, snabba procedurer. Understundom tror man att man befinner sig i N\u00e4rpes, Kajana eller Karleby, n\u00e5gon g\u00e5ng i en liten by i Tyskland. \u00d6verallt samma parkeringsplats, p\u00e5 alla st\u00e4llen samma ing\u00e5ng, i alla avseenden samma likgiltighrt mot platsens ande ”genius locii”. Den totala ignoransen. (H\u00e4r b\u00f6r dock inskjutas att n\u00e5gra av de stora byggnadsfirmorna nu initierat interna arkitekturpolitiska program.) Lika illa \u00e4r det med m\u00e4rkesbutikerna. Deras ljusreklamer f\u00f6rkunnar \u00f6verallt i v\u00e4\u00e5rlden samma fr\u00e4lsningsbudskap.<\/p>\n
Stadsf\u00f6rvaltningen kan bem\u00f6ta likgiltigheten genom att i ett skede d\u00e4r planeringen \u00e4nnu inte p\u00e5b\u00f6rjats, beskriva f\u00f6ruts\u00e4ttningarna och st\u00e4lla tydliga krav. Detta skall ske n\u00e4r ”den som p\u00e5b\u00f6rjar ett byggprojekt”<\/em> med bist\u00e5nd av huvudplaneraren, f\u00f6rhandlar med byggnadstillsynsbyr\u00e5n om planeringens utg\u00e5ngspunkter. Jakobstad innehar fortfarande planeringsmonopolet.<\/p>\n Ett komplext stadsbygge \u00e4r ett resultat av en mots\u00e4ttningsfull stadsgemenskap. Ett s\u00e5dant stadsbygge skapar alltid nya betydelser. Liksom den m\u00e4nskliga hj\u00e4rnans sammansatthet \u00e4r en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r medvetandet hos m\u00e4nniskan, \u00e4r ett sammansatt stadsbygge f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r kreativ energi i stadsgemenskapen. Stadsbygget skapar nya meningar; nya meningar alstrar energi och ur energin f\u00f6ds \u00e5terigen nya byggnadsverk som skapar nya betydelser, som skapar ny energi. S\u00e5 \u00e4r det.<\/p>\n F\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r att ett sjudande, kreativt stadsliv skall kunna uppst\u00e5, finns beskrivna i generalplanen och kondenserade i den urbana formen: SAMTIDIGHET, M\u00d6TE, SAMLING, ett kraftdiagram som styr stadsutvecklingen mot t\u00e4ta, laddade, komplexa och sk\u00f6na stadsrum. Stadens livskraft \u00e4r v\u00e4sentligt f\u00f6rbunden med stadsbygget. Stadsliv kr\u00e4ver stadsbyggande. Ett h\u00f6gre stadsliv \u00e4r beroende av ett f\u00f6rfinat stadsbygge. Identiteten \u00e4r starkt f\u00f6rknippad med byggnadsarvet.<\/p>\n Stadsf\u00f6rvaltningens uppgift \u00e4r att l\u00e5ta Jakobstad bli det som det b\u00e4sta inom henne f\u00f6rutbest\u00e4mt henne att bli, en stad som vi \u00e4nnu inte sett, men som stegvis v\u00e4xer fram ur nuet. Den skall inte likna New York, Paris eller Venedig. Den skall likna oss.<\/p>\n Den skall likna oss!<\/p>\n Den fortsatta utbildningen av stadsbygget \u00e4r beroende av att just vi t\u00e4nker staden p\u00e5 nytt. Konstskapelsen Jakobstad kan endast f\u00f6rvandlas och utvecklas genom en urban form, genom samtidighet, m\u00f6te, samling. Framf\u00f6r allt skall det ske med stadsbornas hj\u00e4lp p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt att jakobstadsbon f\u00f6rverkligas.<\/p>\n Det urbanas form – samtidighet, m\u00f6te, samling – \u00e4r en ”inre” form, den \u00e4r liksom en formerande princip. Stadens yttre form \u00e4r dess arkitektur. N\u00e4r full symmetri r\u00e5der mellan den formerande principen och stadens gestalt, har Jakobstad lyckats bli den enda staden; ingen stad \u00e4r som hon och samtidigt har hon blivit den allm\u00e4nna staden. I henne \u00e4r hela historien n\u00e4rvarande, m\u00e4nniskan k\u00e4nner igen sig sj\u00e4lv. N\u00e4r hon fullkomnas finns inte tiden l\u00e4ngre.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" F\u00d6R F\u00d6RVERKLIGANDETAV DET ARKITEKTURPOLITISKA PROGRAMMET ANSVARAR\u00a0 F\u00d6LJANDE: Centralf\u00f6rvaltningen Stadsdirekt\u00f6ren Dr\u00e4tseln Tekniska verket Stadsplaneavdelningen M\u00e4tningsavdelningen Kommunaltekninska avdelningen Husavdelningen Stadsarkitektkontoret Byggnadstillsynsbyr\u00e5n Jakobstads mus\u00e9um Milj\u00f6v\u00e5rdsbyr\u00e5n Aff\u00e4rsverken Jakobstads vatten Energiverket F\u00f6ljande politiskt tillsatta operativa organ ber\u00f6rs omedelbart av programmet: Stadsstyrelsen Tekniska n\u00e4mnden Milj\u00f6- och … L\u00e4s mer