F\u00d6RVERKLIGANDET AV ARKITEKTURPOLITIKEN<\/p>\n
Stadsf\u00f6rvaltningen skall implementera det arkitekturpolitiska programmet.<\/p>\n
Detta sker genom intern samverkan och s\u00e5 att f\u00f6rvaltningen utvecklar samarbetsformer med externa byggare och byggherrar<\/p>\n
STADS\u00d6RVALTNINGEN SKALL F\u00d6RVERKLIGA ARKITEKTURPOLITIKEN<\/p>\n
Stadsf\u00f6rvaltningen skall f\u00f6rverkliga det arkitekturpolitiska programmet. Just h\u00e4r ligger problemet. Kan ett pulpetsittarv\u00e4lde gynna konst? Kan byr\u00e5krati bry sig?<\/p>\n
Skapande personer s\u00e4ger f\u00f6ljande om byr\u00e5kratin:<\/p>\n
Byr\u00e5kratin f\u00f6rsvarar status quo l\u00e5ngt efter det att statusen f\u00f6rlorat sitt quo<\/p>\n
”Goda byr\u00e5krater beh\u00f6vs f\u00f6r att h\u00e5lla en v\u00e4lorganiserad ineffektivitet i g\u00e5ng”<\/p>\n
”Byr\u00e5kratin \u00e4r konsten att g\u00f6ra det m\u00f6jliga om\u00f6jligt”<\/p>\n
”Om en statlig utredning hade arbetat p\u00e5 h\u00e4sten, skulle man f\u00e5tt den f\u00f6rsta h\u00e4sten som kunde b\u00f6ja kn\u00e4leden i alla riktningar. Det enda problemet \u00e4r att den inte hade kunnat resa sig”.”<\/p>\n
”byr\u00e5kratin \u00e4r en drake som skall bek\u00e4mpas. Den \u00e4r tyngden som hindrar kreativiteten fr\u00e5n att flyga”<\/p>\n
”om en id\u00e9 kan \u00f6verleva en byr\u00e5kratisk granskning och f\u00f6rverkligas, d\u00e5 var den inte v\u00e4rt m\u00f6dan”<\/p>\n
”om du vill synda, synda mot Gud. Gud f\u00f6rl\u00e5ter dig, byr\u00e5kratin aldrig”<\/p><\/blockquote>\n
Frank Lloyd Wright p\u00e5st\u00e5r att ”En byr\u00e5krat d\u00f6r vid 30-\u00e5rs \u00e5lder och begravs vid 60”. Erich Fromm s\u00e4ger att de flesta m\u00e4nniskor d\u00f6r innan de f\u00f6ds. Kreativitet inneb\u00e4r enligt honom att man f\u00f6ds innan man d\u00f6r. Han s\u00e4ger vidare att de byr\u00e5kratiserade och mekaniska arbetsrutinerna hj\u00e4lper folk i f\u00f6rvaltningen att framh\u00e4rda i ovetskap om de djupare m\u00e4nskliga livsbehoven, ”l\u00e4ngtan efter gr\u00e4ns\u00f6verskridande och enhet”.<\/p>\n
”Ingenting \u00e4r farligare f\u00f6r arkitekturen \u00e4n n\u00e4r man handskar med frist\u00e5ende problem. N\u00e4r vi splittrar livet i separata fr\u00e5gest\u00e4llningar f\u00f6rst\u00f6r vi m\u00f6jligheterna att \u00e5stadkomma god arkitektur”<\/p><\/blockquote>\n
Alvar Aalto<\/p>\n
Byr\u00e5kratin \u00e4r ett hot mot kreativiteten och d\u00e4rmed mot byggnadskonsten.<\/p>\n
Om det \u00e4r s\u00e5, \u00e4r stadsf\u00f6rvaltningen ett av de stora hoten mot god arkitektur. Att \u00f6verl\u00e5ta implementeringen av arkitekturpolitiken \u00e5t byr\u00e5kratin \u00e4r d\u00e5 liksom att l\u00e5ta r\u00e4ven r\u00e5da \u00f6ver blomk\u00e5lsf\u00e4ltet, eller att l\u00e5ta kaninen vakta h\u00f6nsg\u00e5rden. Vem bryr sig.<\/p>\n
\u00c4nnu i b\u00f6rjan av 1900-talet kunde stadsledningen f\u00f6rvalta och utveckla Jakobstad p\u00e5 ett engagerat s\u00e4tt. Stadens f\u00e4der v\u00e4rnade om staden. De prefererade det gemensamma framom det privata. N\u00e4r Jakobstad v\u00e4xte \u00f6kade pulpetsittarv\u00e4ldet. F\u00f6rvaltningen differentierades och splittrades i enheter p\u00e5 samma s\u00e4tt som imperiet styckades i sm\u00e5 kungariken efter Alexander den stores d\u00f6d. I dessa sm\u00e5 kungariken vet tj\u00e4nsteinnehavarna nu mer och mer om allt mindre. Varje enhet har sina egna bestyr, sina egna alldagliga bekymmer. Ingenting v\u00e4sentligt har de gemensamt med dem som hanterar andra problem. Verkcheferna och avdelningscheferna \u00e4r herrar med st\u00e4llf\u00f6retr\u00e4dande makt; samtidigt \u00e4r de slavar. S\u00e5 har byr\u00e5kratchefen, liksom eunuckerna i kejsarens Kina, blivit en maktl\u00f6s m\u00e4nniska med makt.<\/p>\n
Uppgiften att i f\u00f6rvaltningen implemetera ett program i syfte att gynna n\u00e5got s\u00e5 exklusivt som ett program f\u00f6r byggnadskonst tycks om\u00f6jlig, \u00e5tminstone sv\u00e5r.<\/p>\n
Saken kompliceras och f\u00f6rdunklas ytterligare av att beslutsfattarna i m\u00e5nga fall tar p\u00e5 sig byr\u00e5kratkappan och ingriper operativt, eller att n\u00e5gon tj\u00e4nsteman tror sig vara beslutsfattare.<\/p>\n
F\u00f6r att stadsf\u00f6rvaltningen skall kunna f\u00f6rverkliga det arkitekturpolitiska programmet, kr\u00e4vs att tj\u00e4nstem\u00e4nnen och beslutsfattarna l\u00e4r sig samtalskonst i st\u00e4llet f\u00f6r talekonst; dialog i st\u00e4llet f\u00f6r diskussion. Att h\u00f6ra \u00e4r inte detsamma som att lyssna. \u00c4ven en anka kan lyssna. \u00c4r detta m\u00f6jligt?<\/p>\n
Vidare kr\u00e4vs att en samsyn upp\u00f6vas inom f\u00f6rvaltningen i syfte att f\u00f6rvandla det mekaniska syns\u00e4ttet i riktning mot ett organiskt, dvs mot levande system, som best\u00e4ms av sina processer, att utifr\u00e5n specifika behov sammanf\u00f6ra olika discipliner och f\u00f6rvaltningsenheter till gemensam handling. Lefebvre ben\u00e4mner detta ”transduction”, m\u00e5linriktad verksamhet genom gr\u00e4ns\u00f6verskridande verksamhet. (Trans= \u00f6verskrida; ducere= leda)<\/p>\n
Detta f\u00f6ruts\u00e4tter ledare som vet v\u00e4gen, sj\u00e4lva har g\u00e5tt den och kan h\u00e5lla skaran samman.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
F\u00d6RVERKLIGANDET AV ARKITEKTURPOLITIKEN Stadsf\u00f6rvaltningen skall implementera det arkitekturpolitiska programmet. Detta sker genom intern samverkan och s\u00e5 att f\u00f6rvaltningen utvecklar samarbetsformer med externa byggare och byggherrar STADS\u00d6RVALTNINGEN SKALL F\u00d6RVERKLIGA ARKITEKTURPOLITIKEN Stadsf\u00f6rvaltningen skall f\u00f6rverkliga det arkitekturpolitiska programmet. Just h\u00e4r ligger problemet. Kan … L\u00e4s mer