{"id":29,"date":"2004-03-31T12:00:00","date_gmt":"2004-03-31T20:00:00","guid":{"rendered":"http:\/\/www.wingren.fi\/ord\/roger\/?p=29"},"modified":"2009-01-05T20:30:08","modified_gmt":"2009-01-06T04:30:08","slug":"lyckan-ar-inte-vad-vi-dromde-om","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.wingren.fi\/roger\/2004\/03\/lyckan-ar-inte-vad-vi-dromde-om\/","title":{"rendered":"Lyckan \u00e4r inte vad vi dr\u00f6mde om"},"content":{"rendered":"<p>Strax innan p\u00e5sk begav sig Jesus med sina l\u00e4rjungar \u00f6ver Genesarets sj\u00f6 till den andra sidan och gick upp p\u00e5 berget. Det skulle bli hans sista p\u00e5sk. Hans \u00f6de h\u00f6ll p\u00e5 att fullbordas. Under denna h\u00f6gtid skulle v\u00e4rldshistorien f\u00f6r\u00e4ndras i grunden. V\u00e4gen smalnade, avg\u00f6randet kom allt n\u00e4rmare. Korset hade b\u00f6rjat kasta sin skugga \u00f6ver hans liv och k\u00e4rnan i hans uppdrag hade b\u00f6rjat skilja agnarna fr\u00e5n vetet.<\/p>\n<p>Mycket folk f\u00f6ljde honom p\u00e5 grund av de mirakel han utf\u00f6rde.<\/p>\n<p>Mitt under sin undervisning d\u00e4ruppe p\u00e5 berget s\u00e5g han att en folkmassa som motsvarade Jakobstads befolkning &#8211; eller halva stadion i Helsingfors &#8211; hade samlats, och han s\u00e5g att de var hungriga. Han provocerade Filippos och bad honom att g\u00e5 och handla mat i byarna\u00a0 Denne replikerade och sade att inte ens pengar som motsvarade 200 dagsverken skulle r\u00e4cka till att ge en bit br\u00f6d \u00e5t alla.<\/p>\n<p>D\u00e5 f\u00f6rde Andreas fram en pojke med fem br\u00f6d och tv\u00e5 fiskar.<\/p>\n<p>Jesus visste vad som h\u00f6ll p\u00e5 att ske och vad som f\u00f6rv\u00e4ntades av honom. Han befann sig mitt i h\u00e4ndelsernas centrum. Han utmanades av sitt eget \u00f6de men ondgjorde sig inte ett \u00f6gonblick \u00f6ver villkoren. Detta var han f\u00f6rberedd p\u00e5. Tv\u00e5 \u00e5r tidigare hade han i \u00f6knen m\u00f6tt den &#8221;fasansfulle och kloke anden, sj\u00e4lf\u00f6rintelsens och icke-varats ande&#8221; (Dostojevskij). Denne hade uppmanat honom att f\u00f6rvandla stenar till br\u00f6d&#8230;&#8221;om du nu \u00e4r Guds son&#8230; du \u00e4r v\u00e4l det?\u00a0 D\u00e5 skall hela m\u00e4nskohopen komma springande efter dig, tacksam och lydig. S\u00e4g inte \u00e5t dem att du skall g\u00f6ra dem fria, s\u00e4g inte s\u00e5, d\u00e5 g\u00f6r du ett misstag. Ser du, m\u00e4nskorna vill inte frihet. Det har f\u00f6r m\u00e4nniskorna aldrig funnits n\u00e5got mer outh\u00e4rdligt \u00e4n frihet. De l\u00e4gger underd\u00e5nigt ned den f\u00f6r dens f\u00f6tter som f\u00f6respeglar dem lycka, v\u00e4lst\u00e5nd, h\u00e4lsa, ungdom, sk\u00f6nhet, bekymmersl\u00f6shet, n\u00e4tter att minnas. M\u00e4nniskorna orkar helt enkelt inte b\u00e4ra frihetens b\u00f6rda, de l\u00e4ngtar efter att f\u00e5 underkasta sig en h\u00f6gre makt, en makt som ger dem br\u00f6d och organiserar deras liv som man organiserar barnens lekar. M\u00e4nniskorna l\u00e4ngtar inte efter frihet, de l\u00e4ngtar efter sj\u00e4lsro och lugn, ja rentav d\u00f6den sj\u00e4lv \u00e4r dyrbarare f\u00f6r m\u00e4nniskan \u00e4n det fria valet och k\u00e4nnedomen om gott och ont. Och k\u00e4nnedomen om det innersta i m\u00e4nniskans v\u00e4sen vill de inte veta av: tarvligheten, lystnaden, h\u00f6gmodet, missunsamheten, inte heller sin innersta l\u00e4ngtan, l\u00e4ngtan efter korset, lidande och d\u00f6d, l\u00e4ngtan efter uppst\u00e5ndelsen. Ser du: m\u00e4nniskorna s\u00f6ker inte Gud; m\u00e4nniskorna s\u00f6ker ett under. Allts\u00e5 om du \u00e4r Guds son s\u00e5 f\u00f6rvandla dessa stenar till br\u00f6d&#8221;.<\/p>\n<p>Jesus visste vad som h\u00f6ll p\u00e5 att ske, men han visste \u00e4ven att situationen kr\u00e4vde svar, hans ansvar. S\u00e5 han tackade f\u00f6r br\u00f6den och fiskarna och v\u00e4lsignade dem. Undret \u00e4gde rum och detta som den &#8221;fasansfulle och kloke anden, sj\u00e4lf\u00f6rintelsens och icke-varats ande&#8221; f\u00f6respeglat honom skedde. M\u00e4nskohopen blev f\u00f6r \u00f6gonblicket tillfredsst\u00e4lld och ville g\u00f6ra honom till konung. De ville inte frihet och ansvar. De ville Schlaraffenlandet, d\u00e4r korvar, skinkor och bakelser v\u00e4xer p\u00e5 tr\u00e4den. Jesus avl\u00e4gsnade sig i djup sorg, och drog sig undan in i ensamheten uppe p\u00e5 berget.<\/p>\n<p>I Kafernaum f\u00f6ljande dag sade han till hopen: ni har kommit till mig f\u00f6r att ni blev m\u00e4tta i g\u00e5r. Men jag \u00e4r inte Shlaraffenlandet, jag \u00e4r inte mj\u00f6lk och honung, jag \u00e4r br\u00f6d och vin. Och den frid jag ger \u00e4r inte den som v\u00e4rlden ger. Den frid jag ger f\u00f6ds p\u00e5 slaktb\u00e4nken, d\u00e4r blodet flyter. D\u00e4r bygger svalan sitt bo. Jag \u00e4r inte mj\u00f6lk och honung. Jag \u00e4r br\u00f6d och vin, livets br\u00f6d. Om ni \u00e4ter mitt k\u00f6tt och dricker mitt blod skall ni leva f\u00f6r evigt, i tillvaron bortom tid och rum.<\/p>\n<p>F\u00f6r m\u00e4nniskor som endast l\u00e4ngtar efter undret och bekymmersl\u00f6sheten var detta ett h\u00e5rt tal. Folket och merparten av l\u00e4rjungarna l\u00e4mnade honom i besvikelse. Men Petrus sade: Herre till vem skulle vi g\u00e5. Du har det eviga livets ord, ordet som befriar och som skapar sann gemenskap, ansvar och f\u00f6rvandlande livsenergi, ordet som \u00f6ppnar f\u00f6r den ande, som dr\u00f6mmer och verkar i oss och som \u00e4r st\u00f6rre \u00e4n v\u00e5ra tankar. S\u00e5 Herre till vem skulle vi g\u00e5. Vi f\u00f6rst\u00e5r att undret inte \u00e4r det viktiga, endast omv\u00e4ndelsen, omv\u00e4ndelsen som f\u00f6r oss ut ur illusionerna, ut ur liksomv\u00e4rlden, karaokev\u00e4rlden, ut ur Schlaraffenlandet. Omv\u00e4ndelsen som l\u00e5ter oss som Lasaros st\u00e5 upp fr\u00e5n de d\u00f6da. Omv\u00e4ndelsen&#8230; och f\u00f6rl\u00e5telsen. F\u00f6rl\u00e5telsen som \u00e4r svaret p\u00e5 v\u00e5r dr\u00f6m om miraklet, genom vilket det som krossats och splittrats \u00e5ter \u00e4r helt och det solkiga och neds\u00f6lade alltj\u00e4mt \u00e4r rent. Vi vill inte l\u00e4ngre Schlaraffenlandet. Vi vet att vardagens blod och smuts, svett och jord \u00e4r grunden ur vilken v\u00e5r livsl\u00e5ga stiger ren och rak mot dig som var, \u00e4r och skall komma. Vi vet att<\/p>\n<p><em><br \/>\nLyckan \u00e4r inte vad vi dr\u00f6mde om<br \/>\n<\/em><em>Lyckan \u00e4r inte l\u00e4ngtan i v\u00e5r s\u00e5ng<br \/>\n<\/em><em>Lyckan \u00e4r inte natten den vi minns<br \/>\n<\/em><em>Lyckan \u00e4r n\u00e5got som vi aldrig velat<br \/>\n<\/em><em>Lyckan \u00e4r n\u00e5got som vi sv\u00e5rt f\u00f6rst\u00e5<br \/>\n<\/em><em>Lyckan \u00e4r korset som blev rest f\u00f6r alla<\/p>\n<p><\/em>(Edith S\u00f6dergran)\u00a0<\/p>\n<p>Lovad vare Du som f\u00f6rl\u00e5ter s\u00e5 att det trasiga \u00e5ter \u00e4r helt och det fl\u00e4ckiga alltj\u00e4mt \u00e4r rent.<br \/>\nLovad vare Du som bjuder syndare till bords med dig.<br \/>\n\u00c4rat vare ditt namn i evighet<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Strax innan p\u00e5sk begav sig Jesus med sina l\u00e4rjungar \u00f6ver Genesarets sj\u00f6 till den andra sidan och gick upp p\u00e5 berget. Det skulle bli hans sista p\u00e5sk. Hans \u00f6de h\u00f6ll p\u00e5 att fullbordas. Under denna h\u00f6gtid skulle v\u00e4rldshistorien f\u00f6r\u00e4ndras i &hellip; <a href=\"http:\/\/www.wingren.fi\/roger\/2004\/03\/lyckan-ar-inte-vad-vi-dromde-om\/\">L\u00e4s mer <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"class_list":["post-29","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-missionstandardet"],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.wingren.fi\/roger\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/29","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.wingren.fi\/roger\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.wingren.fi\/roger\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.wingren.fi\/roger\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.wingren.fi\/roger\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=29"}],"version-history":[{"count":4,"href":"http:\/\/www.wingren.fi\/roger\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/29\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":46,"href":"http:\/\/www.wingren.fi\/roger\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/29\/revisions\/46"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.wingren.fi\/roger\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=29"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.wingren.fi\/roger\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=29"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.wingren.fi\/roger\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=29"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}