F\u00f6r att \u00e4kta stadsbyggnadskonst och genuin byggnadskonst skall bli till beh\u00f6vs<\/p>\n
\u00a0DE GODA UPPDRAGSGIVARNA I JAKOBSTAD<\/strong><\/p>\n Tv\u00e5 g\u00e5nger brann Jakobstad. F\u00f6rsta g\u00e5ngen br\u00e4nde ryssarna ner den; sedan olyckan. \u00c5teruppbyggnadsarbetet efter branden 1835 leddes av en kommitt\u00e9 och stadens m\u00e4ktigaste man, Peter Malm, var sj\u00e4lv djupt engagerad i arbetet. I likhet med stadsfurstarna i historien s\u00e5g han sambandet mellan ryktbarhet och arkitektur och anlitade f\u00f6r egen r\u00e4kning Anders Fredrik Granstedt, som d\u00e5 var en av den tidens mest framst\u00e5ende arkitekter. Granstedt kom sedan starkt att p\u00e5verka hela \u00e5teruppbyggnaden av staden s\u00f6der om kanalen.<\/p>\n I \u00e5teruppbyggnadskommitt\u00e9n gl\u00f6mde stadens f\u00e4der inte sina privata f\u00f6rdelar, men de satte \u00e4nd\u00e5 gemenskapen f\u00f6re sina egna intressen.<\/p>\n Vid sekelskiftet 1800-1900 bodde i staden ca 3700 personer, varav n\u00e4rmare 2300 var kvinnor. Under denna tid byggde industriledarna Strengbergs tobaksfabrik, Jakobstads mekaniska verkstad, Stadshotellet, och d\u00e4rtill s\u00e5gverk ute vid Alholmen, dit j\u00e4rnv\u00e4g drogs. Stadsfurstarna byggde stadsbastu, elektricitetsverk, brandk\u00e5rshus, sjukhus, barnb\u00f6rdshus, Tull – och packhus, skolor och barntr\u00e4dg\u00e5rdar. De byggde gator, torg, platser och parker, och anlade ny hamn, d\u00e5 den gamla blivit f\u00f6r grund. Industriledarna var i stort sett identiska med stadens styresm\u00e4n. F\u00f6r samtliga byggnadsprojekt anlitade dessa de b\u00e4sta arkitekter som kunde uppb\u00e5das i Finland och \u00e4ven utanf\u00f6r landets gr\u00e4nser.<\/p>\n L\u00e4rdomen fr\u00e5n denna tid \u00e4r att god arkitektur och god stadsbyggnadskonst \u00e4r beroende av en arkitekturpolitik som prim\u00e4rt s\u00f6rjer f\u00f6r det gemensamma.<\/p>\n Bertel Jung planerade Reall\u00e4roverket. Han var f\u00f6dd i Jakobstad, k\u00e4nde staden och skrev att skolan ”tack vare stadsmyndigheternas stora offervillighet kunnat g\u00f6ras rymligare och \u00e4ndam\u00e5lsenligare \u00e4n betydligt st\u00f6rre samh\u00e4llens kommunalskolor”. En tillresande utropar om samma byggnad. ”Visst m\u00e5ste i denna stad finnas ett kunskapst\u00f6rstande folk, ett fram\u00e5tstr\u00e4vande sl\u00e4kte, som offrat s\u00e5 stora summor f\u00f6r att \u00e5t sina barn bereda undervisning”.<\/p>\n Jakobstadsborna k\u00e4nde d\u00e5 \u00e4nnu inte till barackskolorna.<\/p>\n Bland dem som vid denna tid gav gestalt \u00e5t den verksamma staden och s\u00e5lunda anrikade byggnadsarvet i Jakobstad, kan n\u00e4mnas del\u00e4garna i arkitektbyr\u00e5n Grahn-Hedman-Wasastjerna, arkitekterna Torben Gruth, Walter Thom\u00e9, Bertel Jung. Senare tillkom bl.a. Lars Sonck, Harald Anders\u00edn och tr\u00e4dg\u00e5rdarkitekterna A.F Rydberg, som uppgjorde en plan f\u00f6r att f\u00f6rsk\u00f6na staden med planteringar och parker, och Bengt Schalin – tr\u00e4dg\u00e5rdskonstens fader – som m\u00e4sterligt gav gestalt \u00e5t skolparken genom att dela den i botaniskt och arkitektoniskt skilda avdelningar – och \u00e4nnu senare Erkki Huttunen och Ragnar Wessman. \u00c4ven Alvar Aalto finns representerad. Och m\u00e5nga andra.<\/p>\n Uppdragsgivarna i Jakobstad, stadens furstar, gjorde sig beroende av goda arkitekter. Vad \u00e4r en god arkitekt?<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" F\u00f6r att \u00e4kta stadsbyggnadskonst och genuin byggnadskonst skall bli till beh\u00f6vs goda uppdragsgivare goda arkitekter. \u00a0DE GODA UPPDRAGSGIVARNA I JAKOBSTAD Tv\u00e5 g\u00e5nger brann Jakobstad. F\u00f6rsta g\u00e5ngen br\u00e4nde ryssarna ner den; sedan olyckan. \u00c5teruppbyggnadsarbetet efter branden 1835 leddes av en kommitt\u00e9 … L\u00e4s mer