{"id":284,"date":"2009-01-29T19:55:08","date_gmt":"2009-01-29T17:55:08","guid":{"rendered":"http:\/\/www.wingren.fi\/roger\/?p=284"},"modified":"2009-03-05T13:34:24","modified_gmt":"2009-03-05T11:34:24","slug":"utdrag-ur-ett-arkitekturpolitiskt-program-3","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.wingren.fi\/roger\/2009\/01\/utdrag-ur-ett-arkitekturpolitiskt-program-3\/","title":{"rendered":"Utdrag ur ett arkitekturpolitiskt program 3"},"content":{"rendered":"

HUR UPPST\u00c5R ARKITEKTUR<\/strong><\/p>\n

F\u00f6r att \u00e4kta stadsbyggnadskonst och genuin byggnadskonst skall bli till beh\u00f6vs<\/p>\n

    \n
  1. goda uppdragsgivare<\/li>\n
  2. goda arkitekter.<\/li>\n<\/ol>\n

    Dessa tv\u00e5. Och just i denna ordning. D\u00e4rut\u00f6ver beh\u00f6vs drivna planl\u00e4ggare, som lyh\u00f6rt formar grunderna f\u00f6r arkitekturen, s\u00e5dana som \u00e4ger f\u00f6rm\u00e5ga att bereda rum f\u00f6r byggnadskonsten. Vidare kr\u00e4vs kunniga lagtolkare och handledare, samt slutligen skickliga byggare.<\/p>\n

    Vad \u00e4r d\u00e5 en god uppdragsgivare och vad \u00e4r en god arkitekt?<\/p>\n

    DEN GODA UPPDRAGSGIVAREN<\/p>\n

    De f\u00f6rsta stadsfurstarna, kungarna i den \u00f6sterl\u00e4ndska staden, ins\u00e5g att de kunde uppn\u00e5 ryktbarhet antingen genom att f\u00f6ra krig eller genom att bygga. S\u00e5 de krigade och byggde och Nimrod, den v\u00e4ldigaste j\u00e4garen v\u00e5gade utmana Gud. Samma sak g\u00e4llde f\u00f6r styresm\u00e4nnen i den antika staden. S\u00e5 \u00e4ven f\u00f6r furstarna i den medeltida staden. Men inte i Venedig. Venedig byggdes inte med vapenmakt utan med k\u00f6pmannaskap. I Venedig f\u00f6rstod folket och styresm\u00e4nnen de valt, dogerna, att stadens utsatta geografiska l\u00e4ge gjorde den s\u00e5rbar och d\u00e4rf\u00f6r inte krigsduglig. Under seklernas g\u00e5ng utvecklade de d\u00e4rf\u00f6r g\u00e4stfrihet i st\u00e4llet f\u00f6r fiendskap, och f\u00f6rhandlingskonst i st\u00e4llet f\u00f6r krig. I den medeltida v\u00e4rlden uppn\u00e5dde de total \u00f6verl\u00e4gsenhet till sj\u00f6ss. Den s\u00e4regna sociala harmonin och den stabilitet som k\u00e4nnetecknade Venedigs politiska liv fick sin gestalt i magnifika rumsbildningar och bl\u00e4ndande byggnadsverk. H\u00e4r kan inte de offentliga platserna skiljas fr\u00e5n byggnaderna som omger dem, inte byggnaderna fr\u00e5n sina platser.<\/p>\n

    Det fr\u00e4msta av torgbildningarna \u00e4r Piazza San Marco med sin piazzetta, Sankt Markusplatsen, platsernas plats. Mellan byggnaderna, och mellan byggnaderna och platserna finns f\u00f6rmedlande \u00f6ppningar, arkader och portaler, vilka utg\u00f6r h\u00e4nf\u00f6rande, m\u00e5ngtydiga rum. Denna id\u00e9 om f\u00f6rmedlande mellanrum strukturerar hela rumssammanhanget och den implicerar en omfattande och sinnrik rumslig ordning hos alla byggnader som omger platserna. Energin i de v\u00e4lproportionerade interi\u00f6rerna fl\u00f6dar ut mot platserna och besj\u00e4lar dem, samtidigt som mellanrummen v\u00e4nligt och kvinnligt f\u00f6rf\u00f6riskt leder in fr\u00e5n de \u00f6ppna platserna till byggnadernas innersta.<\/p>\n

    Ubildandet av platserna tog l\u00e5ng tid, hundratals \u00e5r.<\/p>\n

    L\u00c4RDOMEN FR\u00c5N VENEDIG:<\/p>\n

    God arkitektur och god stadsbyggnadskonst \u00e4r beroende av goda uppdragsgivare som hyllar principen att gl\u00f6mma det privata och s\u00f6rja f\u00f6r det gemensamma. Venedig l\u00e4r oss \u00e4ven att allt tar sin tid; att \u00e4kta platser – riktiga gator och torg – inte kan byggas med det samma; att goda arkitekter beh\u00f6vs f\u00f6r att \u00e5stadkomma god arkitektur och att god arkitektur kr\u00e4ver tid: att entydiga rum skapar enfald och att m\u00e5ngtydiga rum f\u00f6rl\u00f6ser kreativitet.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

    HUR UPPST\u00c5R ARKITEKTUR F\u00f6r att \u00e4kta stadsbyggnadskonst och genuin byggnadskonst skall bli till beh\u00f6vs goda uppdragsgivare goda arkitekter. Dessa tv\u00e5. Och just i denna ordning. D\u00e4rut\u00f6ver beh\u00f6vs drivna planl\u00e4ggare, som lyh\u00f6rt formar grunderna f\u00f6r arkitekturen, s\u00e5dana som \u00e4ger f\u00f6rm\u00e5ga att … L\u00e4s mer →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[5],"tags":[],"class_list":["post-284","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-arkitektur-och-samhalle"],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.wingren.fi\/roger\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/284","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.wingren.fi\/roger\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.wingren.fi\/roger\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.wingren.fi\/roger\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.wingren.fi\/roger\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=284"}],"version-history":[{"count":5,"href":"http:\/\/www.wingren.fi\/roger\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/284\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":286,"href":"http:\/\/www.wingren.fi\/roger\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/284\/revisions\/286"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.wingren.fi\/roger\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=284"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.wingren.fi\/roger\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=284"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.wingren.fi\/roger\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=284"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}