{"id":277,"date":"2009-01-29T20:00:03","date_gmt":"2009-01-29T18:00:03","guid":{"rendered":"http:\/\/www.wingren.fi\/roger\/?p=277"},"modified":"2009-03-05T13:34:13","modified_gmt":"2009-03-05T11:34:13","slug":"277","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.wingren.fi\/roger\/2009\/01\/277\/","title":{"rendered":"Utdrag ur ett arkitekturpolitiskt program 2"},"content":{"rendered":"

<\/strong>\u00a0<\/p>\n

OM ARKITEKTUR<\/p>\n

Enligt l\u00e4ran om ordens ursprung betyder arkitektur byggnadskonst.<\/p>\n

Arkitekt av latinets architectus \u00e4r bildat efter grekiskans arkhit\u00e9kton.<\/p>\n

arkhi = \u00f6ver-, huvud-, f\u00f6rn\u00e4mst, anf\u00f6rare,- den fr\u00e4mste<\/p>\n

t\u00e9kton = den som bygger<\/p>\n

Arkhit\u00e9kton (lat. architectus) \u00e4r den fr\u00e4msta av dem som bygger. Han \u00e4r konstf\u00f6rfaren och skapar byggnadskonst.<\/p>\n

<\/strong><\/p>\n

<\/em><\/div>\n

\u00a0VAD \u00c4R BYGGNADSKONST<\/p>\n

”I arkitekturen \u00e4r sanningen viktigare \u00e4n fakta.”<\/em><\/p><\/blockquote>\n

Frank Lloyd Wright<\/p>\n

”Arkitektur \u00e4r den upp\u00f6vade leken genom vilken former fullst\u00e4ndigt och magnifikt samlas i ljuset”.<\/em><\/p><\/blockquote>\n

Le Courbusier<\/p>\n

”Alla arkitektoniska v\u00e4rden \u00e4r m\u00e4nskliga v\u00e4rden, ifall de inte \u00e4r det, \u00e4r de inte v\u00e4rdefulla”<\/em><\/p><\/blockquote>\n

Frank Lloyd Wright<\/p>\n

”Det \u00e4r verkligen n\u00e5got gudomligt i hans anl\u00e4ggningar, n\u00e5got av makten hos den store diktaren som av sanning och l\u00f6gn skapar ett tredje, vars f\u00f6rborgade v\u00e4sen f\u00f6rtrollar oss”<\/em><\/p><\/blockquote>\n

Goethe om Palladio<\/p>\n

Det s\u00e4gs att den grekiske guden Apollon, Zeus son, spelade p\u00e5 ett str\u00e4ngat instrument. N\u00e4r han s\u00e5 gjorde formade sig stenarna kring honom till en mur. Ett sk\u00f6nt och bed\u00e5rande byggnadsverk blev till. En uttolkare s\u00e4ger att detta inte skulle ha skett ifall stenarna inte sj\u00e4lva velat det. Arkitektur, musik, ekologi.<\/p>\n

Arkitektur handlar om att konstn\u00e4rligt gestalta platser och konstn\u00e4rligt gestalta byggnader, om stadsbyggnadskonst och byggnadskonst, om gator, torg, parker och byggnaderna som omger dem. Om att g\u00f6ra allt i samarbete med jorden sj\u00e4lv.<\/p>\n

Men framf\u00f6r allt handlar arkitektur om att ge konstn\u00e4rlig gestalt \u00e5t det mellanm\u00e4nskliga, ty endast i det som \u00e4ger rum mellan m\u00e4nniskor finns verklighet.<\/p>\n

I arkitekturen liksom i alla operativa konster, m\u00e5ste m\u00e5let styra verksamheten. M\u00e5let f\u00f6r arkitekturen \u00e4r att bygga bra. Att bygga bra f\u00f6ruts\u00e4tter att slutresultatet skall vara anv\u00e4ndbart, h\u00e5llbarhet och sk\u00f6nt, som Vitruvius s\u00e4ger. Men byggnadskonst \u00e4r inte syntesen av anv\u00e4ndbarhet, best\u00e4ndighet och sk\u00f6nhet. Arkitekturen \u00e4r inte rent f\u00f6rnuft, men aldrig \u00e4r den of\u00f6rnuftig. Liksom k\u00e4rleken \u00e4ger den ett f\u00f6rnuft som f\u00f6rnuftet inte begriper. Ett byggnadsverk kan visserligen programmeras och m\u00e5ste programmeras, men arkitekturen st\u00e5r samtidigt bortom fr\u00e5gorna om nyttigheten, best\u00e4ndigheten och estetiken. Varje sant byggnadsverk \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r mer \u00e4n en syntes; n\u00e5got nytt har blivit till, n\u00e5gonting g\u00e5tfullt. Arkitektur \u00e4r poesi.<\/p>\n

Men trots att sk\u00f6nhet \u00e4r en byggnads substans, m\u00e5ste f\u00f6ljande uts\u00e4gas med stort allvar. Ifall en byggnad inte \u00e4r strukturerad tekniskt eller funktionellt, s\u00e5 \u00e4r den inte byggnadskonst, blott och bart en byggnad, och arkitekten \u00e4r inte den fr\u00e4mste bland byggarna, endast en simpel effekts\u00f6kare, som degraderar byggnadskonsten till en underavdelning av dekorativt t\u00e5rtbakande.<\/p>\n

Arkitektur \u00e4r r\u00f6relse i tidrummet. I motsats till m\u00e5leriet och skulpturen, som man betraktar eller r\u00f6r sig runt vandrar man genom arkitekturen.<\/p>\n

Arkitektur \u00e4r att gestalta det mellanm\u00e4nskliga, motsatserna, och gestaltning \u00e4r en ren skapelse av m\u00e4nniskoanden; uppgiften kallar p\u00e5 den gestaltande konstn\u00e4ren. Med hj\u00e4lp av tr\u00f6ga stenar bygger s\u00e5 passionen ett drama.<\/p>\n

Arkitekturen tar vid d\u00e4r ingenj\u00f6rskonsten slutar. Le Corbusier beskriver saken s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n

”Man skaffar fram stenar, tr\u00e4, cement; med dessa g\u00f6r man hus, palats; det \u00e4r en konstruktiv angel\u00e4genhet. Uppfinningsanden \u00e4r stadd i arbete.<\/em><\/p>\n

Deras inb\u00f6rdes f\u00f6rh\u00e5llanden har inget gemensamt med praktiska behov, s\u00e5dana som man kan beskriva med ord. De \u00e4r skapelser av era snillen. De \u00e4r arkitekturens spr\u00e5k. Med r\u00e5 materia inom ramen f\u00f6r mer eller mindre \u00e4ndam\u00e5lsbest\u00e4mda program – som ni g\u00e5tt ut ur – har ni framst\u00e4llt f\u00f6rh\u00e5llanden, som gripit tag i mitt innersta. Detta \u00e4r arkitektur.”<\/em><\/p>\n

Men med ens r\u00f6r n\u00e5got vid mitt hj\u00e4rta, f\u00e5r mig att k\u00e4nna mig v\u00e4l till mods, jag \u00e4r lycklig, jag s\u00e4ger: detta \u00e4r sk\u00f6nt. Detta \u00e4r byggnadskonst. Detta \u00e4r konst.<\/em><\/p>\n

Mitt hus \u00e4r praktiskt. Tack f\u00f6r det. Samma tack riktas till ingenj\u00f6rerna vid j\u00e4rnv\u00e4gen och telefonbolagen. Min sj\u00e4l har ni inte vidr\u00f6rt.<\/em><\/p>\n

Men murarna reser sig mot himlen i en ordning som g\u00f6r mig r\u00f6rd. Jag anar en konstn\u00e4rlig avsikt. Ni m\u00e5 ha varit milda eller v\u00e5ldsamma, \u00e4lskv\u00e4rda eller fyllda av v\u00e4rdighet. Era stenar ber\u00e4ttar det f\u00f6r mig. Ni trollbinder mig vid denna ort, och mina \u00f6gon sk\u00e5dar. Mina \u00f6gon ser n\u00e5got som f\u00f6rr\u00e5der en tanke. En tanke, som utan ord eller ton klarg\u00f6rs endast genom de geometriska kropparna vilka st\u00e5r mot varandra i best\u00e4mda proportioner. Dessa kroppar \u00e4r formade s\u00e5, att ljuset avsl\u00f6jar varje enskild detalj.<\/em><\/p><\/blockquote>\n

Le Corbusier (Vers une architecture)<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

\u00a0 OM ARKITEKTUR Enligt l\u00e4ran om ordens ursprung betyder arkitektur byggnadskonst. Arkitekt av latinets architectus \u00e4r bildat efter grekiskans arkhit\u00e9kton. arkhi = \u00f6ver-, huvud-, f\u00f6rn\u00e4mst, anf\u00f6rare,- den fr\u00e4mste t\u00e9kton = den som bygger Arkhit\u00e9kton (lat. architectus) \u00e4r den fr\u00e4msta av … L\u00e4s mer →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[5],"tags":[],"class_list":["post-277","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-arkitektur-och-samhalle"],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.wingren.fi\/roger\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/277","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.wingren.fi\/roger\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.wingren.fi\/roger\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.wingren.fi\/roger\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.wingren.fi\/roger\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=277"}],"version-history":[{"count":7,"href":"http:\/\/www.wingren.fi\/roger\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/277\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":644,"href":"http:\/\/www.wingren.fi\/roger\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/277\/revisions\/644"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.wingren.fi\/roger\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=277"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.wingren.fi\/roger\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=277"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.wingren.fi\/roger\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=277"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}