\u00a0<\/p>\n
”Att kunna bli historia, f\u00e5 historia, \u00e4r f\u00f6rg\u00e4nglighetens och timlighetens betydelse”<\/em><\/p><\/blockquote>\n
<\/p>\n
S\u00f6ren Kierkegaard<\/p>\n
<\/em><\/p>\n
\u00a0<\/p>\n
Stadsbygget, stadens arkitektur, kan l\u00e4sas, f\u00f6r det skrivs och det blev skrift. Det som inskrivits och skrivs in \u00e4r inte bara sociala f\u00f6rh\u00e5llanden eller produktionss\u00e4tt. Det \u00e4r ocks\u00e5 f\u00f6rveckling, tid, inte en tid, snarare flera tider, flera rytmer; stadsbygget \u00e4r musik, och musiken \u00e4r r\u00f6relse i tiden. I viss mening \u00e4r musiken och stadsbygget kronologiskt, sekventiellt; i en djupare mening handlar musiken och stadsbygget om det r\u00e4tta \u00f6gonblicket, den ljuva stunden – som Mefistofeles f\u00f6rbjuder Faust att stanna upp i – den kvalitativa tiden.<\/p>\n
F\u00f6r musiken, liksom f\u00f6r stadsbygget g\u00e4ller emellertid att n\u00e5got fullst\u00e4ndigt nytt och rikare f\u00f6rl\u00f6ses n\u00e4r flera sj\u00e4lvst\u00e4ndiga linjer i r\u00f6relse konfronteras med varandra, liksom st\u00e5r emot varandra f\u00f6r att sedan f\u00f6rl\u00f6sas till samklang. Varje epok ger s\u00e5ledes anledning till f\u00f6ljande.<\/p>\n
Stadsbygget, stadens arkitektur visar Jakobstad som hon \u00e4r. Jakobstad har anrikats under seklernas g\u00e5ng och besitter unika egenskaper och f\u00f6rm\u00e5ga att ge n\u00e4ring \u00e5t moderna v\u00e4rden och upplevelser. Arkitektur \u00e4r liv; eller \u00e5tminstone \u00e4r den n\u00e5got, som sj\u00e4lv tar gestalt, och d\u00e4rf\u00f6r \u00e4r arkitekturen den sannaste ber\u00e4ttelsen om livet: om hur man levde tidigare i Jakobstad, hur man i dag lever, och hur man kommer att leva i morgon. S\u00e5ledes \u00e4r arkitekturen ett stort medvetande, den besitter ansenlig andlig kraft.<\/p>\n
IDENTITETEN I STADSBYGGET<\/p>\n
\u00a0<\/p>\n
”Jakobstad har skapat sk\u00f6nheten under sin v\u00e4g. Hon kan inte tolkas genom j\u00e4mf\u00f6relse. Varje rum \u00e4r originellt. Hennes \u00f6gons och hennes kropps sk\u00f6nhet \u00e4r endast hennes sj\u00e4ls vardagskl\u00e4dsel. Den f\u00f6rvandlas till musik n\u00e4r vi fr\u00e5gar hur hon kl\u00e4r sig till fest”.<\/em><\/p><\/blockquote>\n
<\/p>\n
Roger Wingren Jakobs dagar 1997<\/p>\n
”Om Jakobstad bevarar sk\u00f6nhetens ideal och behovet av sk\u00f6nhet \u00e4r detta en garanti f\u00f6r hennes h\u00f6gsta utveckling”<\/p><\/blockquote>\n
Dostojevskijtravesti: Roger Wingren<\/p>\n
”Och ibland stiger en pl\u00f6tslig v\u00e4rme fr\u00e5n gatan d\u00e4r vi g\u00e5r: Det \u00e4r minnet av alla andra m\u00e4nniskor som g\u00e5tt d\u00e4r och \u00e4lskat och hatat och hoppats och pl\u00e5gats”.<\/p><\/blockquote>\n
Kjell West\u00f6 ”D\u00e4r vi en g\u00e5ng g\u00e5tt”<\/p>\n
<\/em><\/p>\n
\u00a0<\/p>\n
Jakobstad \u00e4r en medel\u00e5lders sk\u00f6nhet med tydliga kvinnliga drag. Staden \u00e4r den tjugonde i st\u00e4dernas \u00e5ldersordning och den \u00e4ldsta och st\u00f6rsta av kvinnor grundade finl\u00e4ndska st\u00e4der; Ebba Brahe\/drottning Kristina 1652.<\/p>\n
Jakobstads historia har perioder av lugnt stadsbygge, som brutits av dagar av f\u00f6rst\u00f6relse genom krig, brand och d\u00e5liga beslut. Vi f\u00e5r vara stolta \u00f6ver att trots detta ha stadsrum, stadsbilder och byggnader som f\u00f6retr\u00e4dare f\u00f6r n\u00e4ra nog varje decennium. H\u00e4r har jakobstadsborna levat. H\u00e4r har de trott, hoppats, \u00e4lskat och h\u00e4r har de hatat. H\u00e4r har de flanerat, arbetat, samlats i vrede, i sorg och gl\u00e4dje.<\/p>\n
Staden har utvecklats steg f\u00f6r steg, i en del fall mycket sm\u00e4rtsamma. Ett sk\u00f6nt 1700-talskvarter invid stadens vackra men oansenliga tr\u00e4kyrka, offrades p\u00e5 1960-talet i en styrkedemonstration. Samtidigt staplades i den k\u00e4nsligaste stadsk\u00e4rnan h\u00f6ghus, som f\u00f6rryckte ordningen i stadens sj\u00e4l. Kanalesplanaden skulle breddas f\u00f6r bilarnas skull och hela Norrmalm skulle rivas. Men breda folkopinioner br\u00f6t fram med full styrka, och s\u00e5 blev ordet i tidiga \u00e5siktspejlingar och m\u00e4tningar ett av de starkaste instrumenten f\u00f6r stadsbyggandet. F\u00f6r en kort sekund ersatte man i stadssamfundet talarkonsten med samtalskonsten och diskussionerna med dialog.<\/p>\n
Jakobstad \u00e4r sina inv\u00e5nares verk i historien. Hennes identitet \u00e4r summan av de egenskaper som framsprungit ur den historiska processen, d\u00e4r hon som en verklig personlighet st\u00e5tt i ansvarsmedveten v\u00e4xelverkan mellan sin egen individualitet och omv\u00e4rldens historiska f\u00f6rvecklingar och med egenarterna i omgivningens fysiska betingelser. Jakobstads jag \u00e4r inget abstrakt jag som hade kunnat utvecklas var som helst och d\u00e4rf\u00f6r ingenstans.<\/p>\n
V\u00e5r uppgift nu \u00e4r att l\u00e5ta Jakobstad bli det som det b\u00e4sta inom henne f\u00f6rutbest\u00e4mt henne att bli. Det kommer att bli en resa i tid och rum, och den som n\u00e5gon g\u00e5ng rest vet att alla resor har hemliga m\u00e5l som den resande inte \u00e4r medveten om.<\/p>\n
V\u00e5r uppgift \u00e4r allts\u00e5 en stad som vi \u00e4nnu inte sett, en stad som stegvis v\u00e4xer fram ur nuet – ur v\u00e5ra gemensamma nederlag, ur sp\u00e5ren av v\u00e5r ondska, v\u00e5r hj\u00e4lpl\u00f6shet; ur ruinerna av v\u00e5r gemenskap, ur spillrorna av v\u00e5ra gemensamheter. En stad, som inte b\u00e4r ansikte av sten, j\u00e4rn eller br\u00e4nd lera, utan ett \u00e4nnu f\u00f6rborgat ansikte, ett ansikte av k\u00f6tt och blod, med h\u00f6g och klar panna, \u00e4lskande \u00f6gon och en mun som kan sjunga.<\/p>\n
BYGGNADSARVET<\/p>\n
\u00a0<\/p>\n
I Jakobstad finns verk av fin timmermanskonst, exempel p\u00e5 stor snickargl\u00e4dje, goda byggm\u00e4starverk, exponenter av det institutionsbygge som b\u00e4rs bland annat j\u00e4rnv\u00e4gens och skolv\u00e4rldens byggnader och s\u00e5 verk av arkitekter som f\u00e5tt skapa enligt de grundid\u00e9er som fastlagts i stadsplaner enligt historiskt och vetenskapligt normerade principer och individuellt konstn\u00e4rligt skapande.<\/p>\n
\u00a0<\/p>\n
H\u00e4r finns ocks\u00e5, som integrerade delar av stadsbyggnadskonsten, parkerna, gravg\u00e5rdarna och planteringarna i stadsrummet.<\/p>\n
I v\u00e5r stad finns s\u00e5 de olika epokernas sk\u00f6naste verk, ibland f\u00f6r sig i enhetliga omr\u00e5den, ofta sida vid sida, var och en som exponent f\u00f6r sig sj\u00e4lv och sin tid; tillsammans och hos varandra som uttryck f\u00f6r staden som tidrum, f\u00f6r stadsbyggandet som en process, en st\u00e4ndig r\u00f6relse.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
\u00a0 ”Att kunna bli historia, f\u00e5 historia, \u00e4r f\u00f6rg\u00e4nglighetens och timlighetens betydelse” S\u00f6ren Kierkegaard \u00a0 Stadsbygget, stadens arkitektur, kan l\u00e4sas, f\u00f6r det skrivs och det blev skrift. Det som inskrivits och skrivs in \u00e4r inte bara sociala f\u00f6rh\u00e5llanden eller produktionss\u00e4tt. … L\u00e4s mer