Ingmar
\nKrister
\nStaffan
\nBernt
\nRoger<\/p>\n
\u00a0<\/p>\n
Gruppen utgick fr\u00e5n tv\u00e5 skilda s\u00e4tt att se p\u00e5 verkligheten<\/p>\n
I den f\u00f6rra uppfattas Tekniska verket som en maskin som producerar; i den senare som en organism, d.v.s. som levande system, som best\u00e4ms av sina processer.<\/p>\n
I den f\u00f6rra kommer produkten ut i f\u00f6r\u00e4dlat tillst\u00e5nd, men m\u00e4nniskan i f\u00f6rnedrat: i den senare f\u00f6rm\u00e4nskligas m\u00e4nniskan.<\/p>\n
Den f\u00f6rra karakteriseras av att m\u00e4nniskan m\u00e5ste ledas, hon \u00e4r endast en del av automaten; den senare karakteriseras\u00a0 av att m\u00e4nniskan sj\u00e4lv i djupaste mening \u00e4r ansvarig,, hon \u00e4r i grunden kreativ och f\u00f6rm\u00f6gen till skapande handlingar.<\/p>\n
I den f\u00f6rra h\u00e4rskar ett v\u00e4rdetomrum, d\u00e4r den egna f\u00f6rdelen l\u00e4tt prioriteras. I den senare r\u00e5der insikten att levande processer \u00e4r beroende av energi: hos enklare organismer i huvudsak solljus<\/em>; hos m\u00e4nniskan dessutom meningsfullhet<\/em> . Mening och meningsfullhet i liv och arbete kan inte definieras men meningen uppenbarar sig i ansvaret, gemenskapen och kreativiteten, <\/em>eller med andra ord: bl.a. i och genom team- work. Ett team best\u00e5r av individer som samtidigt \u00e4r en del av ett st\u00f6rre sammanhang, vilket i sin tur \u00e4r en del av ett \u00e4nnu s\u00f6rre sammanhang osv.<\/p>\n F\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 detta kan man studera hur levande system \u00e4r uppbyggda.<\/p>\n \u00a0<\/p>\n Levande system<\/em> \u00e4r organiserade p\u00e5 s\u00e5dant s\u00e4tt att de utformar m\u00e5ngskiktade strukturer; varje skikt best\u00e5r av subsystem vilka \u00e4r helheter i f\u00f6rh\u00e5llande till sina delar, och delar i f\u00f6rh\u00e5llande till st\u00f6rre helheter. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt f\u00f6renas molekyler till celler: Cellerna bildar v\u00e4vnader och organ, vilka i sin tur bildar st\u00f6rre system, s\u00e5som matsm\u00e4ltningssystemet eller nervsystemet. Till slut kombineras allt detta p\u00e5 ett s\u00e5dant s\u00e4tt att en man eller kvinna bildas. Men den skiktade ordningen upph\u00f6r inte i och med detta. M\u00e4nniskor bildar familjer, stammar, samh\u00e4llen, nationer. Alla dessa sj\u00e4lvst\u00e4ndiga enheter- fr\u00e5n molekylen till m\u00e4nniskan och till de sociala systemen- kan uppfattas som helheter i den meningen att de \u00e4r integrerade strukturer, men \u00e4ven som delar av st\u00f6rre enheter p\u00e5 en h\u00f6gre niv\u00e5 av komplexitet. I<\/p>\n sj\u00e4lva verket \u00e4r det s\u00e5 att det i absolut mening inte f\u00f6rekommer vare sig delar eller helheter. ArthurKoestler har myntat begreppet ”holoner”<\/strong> f\u00f6r de subsystem som p\u00e5 samma g\u00e5ng \u00e4r b\u00e5de delar ochhelheter. Varje holon har tv\u00e5 motstridiga tendenser: en integrerande tendens att fungera som delar av en st\u00f6rre helhet, och en sj\u00e4lv- inriktad tendens enligt vilken den str\u00e4var efter att bevara sin in-<\/p>\n dividuella sj\u00e4lvst\u00e4ndighet. Dessa tendenser \u00e4r motstridiga och komplement\u00e4ra. I ett friskt system – en individ, samh\u00e4llet, eller ett ekosystem- finns en balans mellan integration och sj\u00e4lvbest\u00e4mmelse. Denna balans \u00e4r inte statisk, utan best\u00e5r av ett dynamiskt samspel mellan de tv\u00e5 komplement\u00e4ra<\/p>\n tendenserna, och det \u00e4r detta som g\u00f6r hela systemet flexibelt och \u00f6ppet f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndringar.<\/p>\n Utg\u00e5ende fr\u00e5n denna metafor kan teamet uppfattas som en holon, ett subsystem som p\u00e5 samma g\u00e5ng \u00e4r b\u00e5de del och helhet.<\/em> Ett enskilt team\u00a0 ( som enligt handboken best\u00e5r av en liten grupp m\u00e4nniskor,med varandra kompletterande f\u00f6rm\u00e5gor och f\u00f6rbundna vid samma uppgift) \u00e4r s\u00e5lunda samtidigt\u00a0 en integrerad\u00a0 del av tekniska verket som \u00e4r en integrerad del del av f\u00f6rvaltningen, som \u00e4r en integrerad\u00a0 del av staden, som i sin tur\u00a0 \u00e4r en integrerad del……..Och endast d\u00e4r det finns en balans mellan integration och sj\u00e4lvbest\u00e4mmelse kan man tala om ett friskt system, som \u00e4r flexibelt och \u00f6ppet f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndringar. Med andra ord: n\u00e4r n\u00e5gon av dessa tendenser tar \u00f6verhanden \u00e4r systemet sjukt.<\/p>\n \u00a0<\/p>\n Uppdraget m\u00e5ste vara fyllt av mening. Endast mening ut\u00f6ser energi. Men bakom begreppet mening ( som uppenbaras i gemenskapen, ansvaret och kreativiteten ) finns ingenting annat \u00e4n k\u00e4rleken, den enda verkande kraften i universum. F\u00f6r att citera generalplanen, sid 17: Med k\u00e4rlekens krafter s\u00f6ker v\u00e4rldens fragment varandra s\u00e5 att v\u00e4rlden fullkomnas. Detta \u00e4r ingen liknelse – och det \u00e4r mer \u00e4n dikt.<\/em><\/p>\n Erich Fromm s\u00e4ger i sin bok K\u00e4rlekens konst<\/strong> att konsten att \u00e4lska kr\u00e4ver tre saker:<\/p>\n disciplin\u00a0 d.v.s allt fr\u00e5n tidtabeller till arbetsro. Fotbollen utvecklas inte utan en v\u00e4l definierad spelplan och klara best\u00e4mmelser. Samma g\u00e4ller f\u00f6r schack, dam, etc…..<\/p>\n p\u00e5 gruppens v\u00e4gnar<\/p>\n roger<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" LEDARSKOLNING 2.4. 1997 Grupp Ingmar Krister Staffan Bernt Roger \u00a0 VARF\u00d6R TEAM-WORK P\u00c5 TEKNISKA VERKET Gruppen utgick fr\u00e5n tv\u00e5 skilda s\u00e4tt att se p\u00e5 verkligheten mekaniskt organiskt I den f\u00f6rra uppfattas Tekniska verket som en maskin som producerar; i den … L\u00e4s mer Om levande system (organismer)<\/h3>\n
HUR SKALL TEAMEN ARBETA<\/h3>\n
\nkoncentration
\nut\u00e5llighet…<\/p>\n